De bor i en av de uppgångar (Marietorps Allé 5B) som klarat sig bäst.
Lägenheten har inte brunnit men är rökskadad:
– Det var lite rörigt när vi skulle ta oss ut. Lägenheten rökfylldes snabbt.
Vår hund var försvunnen. Först trodde vi att den hade rymt. Men när vi kom
ut fanns inte hunden där. Polisen gick tillbaka, oss släppte den inte in,
och hittade vår hund som hade gömt sig någonstans i lägenheten.
De var uppe hela natten.
Under tisdagskvällen stod paret och väntade på att bli insläppta i sin
lägenhet under tjugo minuter.
– Vi ska hämta lite kläder, mobiltelefonen och kanske vår adressbok.
Marleen Wolter bor på tredje våningen i 3 B tillsammans med sin tolvårige
son Liam. De översta våningsplanen i uppgången är helt utbrända. Sydsvenskan
träffade henne någon timme innan hon skulle släppas in sin lägenhet under
tjugo minuter:
– Jag antar att halva lägenheten är uppbränd, säger hon.
Hon hade gått och lagt och sov djupt när hon hörde att någon bankade på
dörren. Hennes första tanke var att det var några ungar som busade:
– Så jag somnade om.
Men bankningarna fortsatte och det var grannarna från femte våningen, där
det redan brann våldsamt, som försökte varna Marleen Wolter och andra
boende.
– När jag öppnade ropade de "ni måste ut".
Och det var fullt med rök. Jag väckte min son och vi rusade ut.
De hann inte ens få med sig Liams glasögon:
– Det är det viktigaste för oss hämta när vi får komma in i lägenheten.
Kläderna luktar säkert så mycket rök att det inte är någon mening att ta
dem.