Vid halvfyra-tiden på morgonen var polisens informatör Ewa-Gun Westford på väg
hem från Rosengård. Hon rapporterar att inga människor har skadats under
kvällen och natten.
- Det är lugn för stunden, säger hon. Just nu sitter ett 20-tal poliser från
Västra Götaland och har genomgång. Sedan ska de ta över på platsen, medan
ordinarie styrkan går tillbaka till normalläge. Kommunpersonal håller på att
städa upp det värsta.
När hon lämnar Rosengård i bilen säger hon:
-Det ser ut som ett mindre slagfält här. Åtta släp har slitits ut från
bensinmacken och tänts på. Det har brunnit på fem ställen samtidigt och två
bilar har stått i lågor.
Hon menar att polisens mer tillbakadragna strategi har varit rätt.
-Det har varit mycket svårt att jobba eftersom samtliga bilar har fått skador
och det har kastats slangbomber mot polisen. Vi måste både tänka på vår
arbetsmiljö och samtidigt att vi har blickarna på oss.
Oroligheterna i Rosengård trappades upp på torsdagskvällen. Med slangbomber
och stenar tvingade ett femtiotal ungdomar polis och brandmän på flykt och
förvandlade området kring bensinmacken till en krigszon.
– Det blir värre och värre för varje dag, berättar ett ögonvittne.
När polisen larmades tidigare under torsdagskvällen stod ett hundratal
ungdomar och kastade saker på förbipasserande bilar från gångbron över
Amiralsgatan. Runt Shellmacken rapporterades flera anlagda bränder under
kvällen. Redan kvart över sju betecknade polisen att det rörde sig om ett
våldsamt upplopp.
Oroligheterna vid Rosengård orsakade stora störningar i trafiken. Bussar och
taxibilar tvingades att köra andra vägar förbi Amiralsgatan. Trots polisens
avspärrningar hamnade flera bilister mitt i kravallerna.
Femtonåriga Evelina Jörhov var på väg hem med bussen när chauffören fick köra
en stor omväg för att komma förbi oroligheterna.
– När vi kom fram till Shellmacken såg jag en jättestor brand. Sedan såg jag
ett jättestort gäng med ungdomar som kom mot oss, säger hon.
För Evelina Jörhov blev kvällens resa hem ett otäckt minne.
– Det var jätteotäckt! För ett ögonblick så kändes det som om jag inte var i
Sverige, berättar hon.
Flera hyrsläp från bensinmacken, soptunnor och kundvagnar drogs ut i gatan av
aktivisterna för att blockera vägen. Med jämna mellanrum attackerades
polisen med stenar, slangbomber och smällare när de försökte röja upp gatan.
Enligt några av ungdomarna på plats skulle situationen kunna lösas om man fick
tillbaka sin moské. Situationen har inte kunnat lösas genom diplomati och
därför har man tvingats ta saken i egna händer, menar de.
Mellan 21.05 och 21.20 rapporterades fem anlagda bränder på Ramels väg.
Brandmän som deltog i släckningsarbetet attackerades med stenar från
aktivister.
– Många nyfikna kom ut i samband med släckningen och störde vårt arbete. Och
så blev det ännu mer stenkastningar, säger Ewa-Gun Westford.
En person omhändertogs vid 19.46 men släpptes lite senare på annan plats.
Senare under kvällen greps en person efter att ha krossat fönster på
Shellmacken, uppger Cindy Schönström-Larsson vid Skånepolisens
länskommunikationscentral.
– Det har varit stökigt sedan i eftermiddags med bränder och stenkastningar i
samband med att polisen hjälpt brandkåren att släcka bränderna, säger
Ewa-Gun Westford.
En bit bort från oroligheternas centrum bor Sara Gilliard på von Rosens väg.
Hon fick reda på kravallerna när hon såg på teve.
– Jag hade tänt adventsljustaken och förstod först ingenting. Där jag bor är
det jättelugnt, berättar hon.
Hon tog sig ut till området kring Shellmacken och såg förödelsen på nära håll.
– Där var en massa maskerade personer med palestinasjalar som gick runt och
hällde bensin på släpvagnarna och tände på. Det är rätt läskigt när man
tänker efter hur nära det är, säger Sara Gilliard och tillägger:
– Personligen känner jag mig alltid väldigt lugn och trygg i den delen av
Rosengård jag bor i.
Trots att ett hundratal poliser deltar i kvällens insats har man inte lyckats
lugna stämningen runt bensinmacken. Polisen har tvingats ringa in extra
personal. Dessutom gick man ut med ett anrop till alla patruller som arbetar
kvällspass att ingen får gå hem från sitt skift.
– Vi samlar våra styrkor för att se hur vi ska jobba så att vi orkar med
morgondagen, säger Ewa-Gun Westford.