Grävmaskinen hugger sina klor i ett tjockt lager med slaskpåsar, spritflaskor
och gamla plastförpackningar. Svartoljigt vatten skvalar ner i gyttjegropen
när skopan lyfter upp sop-lasten över ett flak.
– Nu har vi kommit till ett riktigt gottehål. Det syns! säger Leif Lövgren,
anläggare på Svevia.
När Östra hamnen fylldes ut på 1960-talet dumpades stora mängder byggavfall
och hushållssopor i marken. Här på Hemsögatan köpte Cementa en stor tomt av
Malmö stad år 2007 för 18,4 miljoner kronor. Syftet är att bygga en ny,
nittio meter hög, cementsilo. Jättesilon ska ersätta företagets anläggning i
Limhamn och blir alltså hälften så hög som Turning Torso. Men när den nya
ägaren började gräva i marken hittade de en stor soptipp. Här ligger lika
mycket hushållssopor som hela Malmös befolkning slänger på fyra månader. En
klausul i försäljningskontraktet säger att kommunen måste betala saneringen.
Grävmaskinerna håller på att karva upp en fem meter bred remsa tvärs över
tomten för att få ett tvärsnitt av soporna. Betongblock, träbjälkar och
järnvägsslipers läggs på ena sidan gropen. Sopor blandat med lera läggs upp
i stora högar för att torka. Här ligger oändliga mängder soppåsar,
pilsnerflaskor och Floras margarinpaket. Jag gräver lite: hittar batterier,
plastbestick och ett halvt förmultnat exemplar av Kvällsposten från den 12
januari 1969.
– De tippade precis allting här. Men det är bara metangasen som är farlig,
säger Leif Lövgren, och visar upp gasmätaren han har i bältet.
– Om mätaren börjar tuta stannar vi hela bygget, säger han.
När soporna bryts ner läcker soptippen stora mängder explosiv metangas. I
flera borrhål var metangashalten upp till 70 procent. Risken är stor att
gasutvecklingen ökar när grävmaskinerna börjar rota bland soporna.
Konsultfirman Tyréns har utrett tre alternativ för att ta hand om soptippen.
Det dyraste var att gräva upp alla soporna, köra iväg dem till en riktig
soptipp och fylla igen hålet med rent grus. På rekommendation från Tyréns
testar kommunen istället en billigare och hittills oprövad metod: soporna
ska blandas upp med cement. Och sedan läggas tillbaka i marken.
– Metoden fungerar i laboratorium. Nu ska vi provköra för att se om det går
att applicera i större skala, säger Felicia Dobos på miljöförvaltningen.
Tanken är att cementen ska stabilisera marken, så att det går att bygga
ovanpå. Cementen höjer också pH-värdet kraftigt, vilket ska stoppa
gasbildningen bland soporna. Malmö stad har anlitat entreprenören Svevia för
att testa metoden. Faller det väl ut får Svevia blanda upp hela soptippen
med cement. Totalkostnaden för kommunen beräknas bli 20–28 miljoner kronor.
Ännu dyrare hade det blivit om saneringen försenade bygget av cementsilon.
– Men det är så lyckligt att den halvan av tomten där vi ska bygga silon inte
är förorenad, säger Jan Gabrielsson, projektledare på Cementa.
Silon blir en del av Malmös silhuett när den är färdigbyggd i slutet av 2011.
Silon får fasadbelysning och en topp av glas.
– Vi kommer att designa silon så att den ser lite trevlig ut. Det ska inte
bara bli en grå betongcylinder, säger Jan Gabrielsson på Cementa.