JAROSLAW KALISKI, PIANO.. När Frédéric Chopin spelade piano höjde sig taket i den borgerliga salongen flera snäpp. Plötsliga tvärdrag genom den älskvärda atmosfären.
Hans spelstil lär ha varit helt sammanflätad med musiken han gjorde. Inte konstigt att Chopin fortfarande inspirerar nya generationer pianister och att flera tävlingar bär hans namn.
Visst kan man via Chopins musik blända och behaga. Man kan också göra som den unge polske pianisten Jaroslaw Kaliski, som på festivalens första kväll gav en bejublad recital på Palladium. Hålla igen på effekterna och istället gå in i stilens nyanser. På en knapp timme, framför en fullsatt brokig publik, spelade han bland annat Balladen i g-moll, 4 mazurkor op 67, flera Nocturner och den berömda Valse Brilliante i Ess-dur.
Kaliskis fingertoppsspel förvandlade den moderna Steinwayen till en 1800-talsflygel med mjukare basar och övertonsrik klangfärg. Jag kom att tänka på sentensen att Chopin förenar polsk hövlighet, fransk elegans och tysk romantik. Lägg därtill något burleskt i mazurkans halvtonslöpningar. Det gjorde Kaliski, med händer som svalor, utan att röra en min.