De tar kampen om varumärket

Malmö.
Bilden av Rosengård som en laglös stadsdel är vida spridd över landet. Men medan kriminella element kämpar för att bevara stämpeln finns det andra som långsamt vill mala sönder den. Eva Ahlgren och Bengt Hersler är två.

Som stadsdelschef och närpolischef i Rosengård, borde de ha en del att säga till om. Duon tar emot på närpolisstationen på Dicksons väg.

Anledningen till besöket är de senaste dagarnas händelser i stadsdelen. På kort tid har två bomber kastats mot parkerade polisbilar i området. På kvällarna har dessutom uniformerade poliser blivit beskjutna av specialimporterade kinesiska raketer.

När våldsdåden upprepades tre kvällar i rad drogs många paralleller till händelserna 2008 som började med stängningen av en källarmoské och som slutade med våldsamma upplopp.

Bengt Hersler menar dock att likheterna är få.

– Vi kommer att göra allt för att det inte ska bli så igen och jag tror att vi kommer att lyckas, även om osvuret är bäst. Det som får mig att säga nej nu är att folk går ut och reagerar på ett helt annat sätt än vad de gjorde tidigare. Folk engagerar sig och är förbannat trötta på det som händer.

Identitet och image är viktiga på Rosengård – inte bara för stadsdelens offentliga företrädare, utan även för de kriminella som bygger sina karriärer på oordning och våld.

– Rosengård är en tacksam arena om du vill ha uppmärksamhet, säger Eva Ahlgren. Det handlar om att visa vem som har makten.

Att den negativa bilden av Rosengård åter målas upp i medierna i anslutning till upplopp och polisattacker bekymrar närpolischefen. Han menar att det är en falsk bild och att den gagnar de kriminella elementen mer än samhället.

Men vem har då makten? Individerna som skjuter raketer och får rubriker eller polisen som ska agera mot ofoget?

Frågar man Bengt Hersler, är svaret solklart.

– Signalen vi skickar ut är att vi inte accepterar det här beteendet. Vi kan inte bara stå och se på när saker händer.

Tidigare hade polisen en mer avvaktande hållning. I dag söker den upp och kontrollerar misstänkta innan de hunnit agera.

Det har fått många Rosengårdsbor att klaga över att polisen trakasserar dem.

– Jag fattar inte det påståendet, säger Bengt Hersler.

Han säger att de inriktar sig särskilt på personer som är kända för grov brottslighet.

– Vi har kanske världens bäst utbildade poliskår och är förmodligen världens mest demokratiska poliskår. Ändå är vi skitstövlar i deras ögon – hur är detta möjligt?

Hu r länge kommer stämp eln som Rosengård ha r nu att leva kvar?

– Visst kommer det ta tid, det handlar om en trovärdighetsfråga och därför måste vi jobba långsiktigt, säger Eva Ahlgren.

– Jag tror att det kan se annorlunda ut om fyra fem år.

Sju punkter för ett bättre Rosengård

Så vill Bengt Hersler och Eva Ahlgren förbättra Rosengårds image.

1. Ett tätt samarbete mellan polis och stadsdelens förvaltning. Gemensamma rutiner ska ge parterna en chans att agera i enskilda ärenden innan något gått fel.

2. Föräldrarna vars barn riskerar hamna snett ska få kontakt med polis och socialen på ett tidigt stadium. Metoden testades i höstas. Femton familjer kontaktades – tre tog upp kontakten.

3. Snygga upp i närområdet. Ett finare Rosengård blir mer inbjudande och trivsamt för dem som bor där.

4. Satsa på skolorna. Om elever går ut med godkända betyg ökar deras ­chanser att lyckas senare i livet.

5. Göra Rosengård mer attraktivt. Förvandla området till en stadsdel som lockar besökare utifrån.

6. Anordna musiktillställningar och underlätta för näringslivet att satsa i området.

7. Poliser i området ska uppträda korrekt och professionellt mot alla de möter, oavsett om de är kriminella eller inte.

8. Utbilda barn och föräldrar i hur samhället och rättssystemet fungerar. I dag finns en bred okunskap om detta i Rosengård.

Författare: Daniel Persson
Publicerad 24 januari 2011 09.11
Uppdaterad 24 januari 2011 09.11

Malmö
Bloggar
Läsarpulsen