Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

"Det känns som om samhället gett upp"

"Det känns som om samhället gett upp"

Malmö. När 32-årige Johannes Nebel gick ensam hem genom Malmö i lördags natt blev han jagad och brutalt nedslagen. Tre unga män överöste honom med en skur av sparkar, samtliga riktade mot huvudet.

MALMÖ. – Jag kunde lika gärna ha dött. Nu är min trygghet fullkomligt raserad samtidigt som förövarna kan känna sig säkra. Det tycks vara närmast riskfritt att misshandla folk ute på stan.

Med två decimeterlånga, djupa jack i pannan, ett stort sår i bakhuvudet, yrsel och svåra smärtor i nacken är Johannes Nebels fysiska sviter fortfarande omfattande när Sydsvenskan träffar honom i hans lägenhet vid Möllevången, fyra dagar efter den brutala misshandeln. Men det som plågar Johannes mest är känslan av kränkning, rädslan vid tankarna på vad som skulle kunna ha hänt och upplevelsen av att gärningsmännen med största sannolikhet kommer att gå fria, trots att han har lämnat ett ganska utförligt signalement på två av dem; en kortare, något satt kille med mörkt, lockigt hår och en längre, med långt, ljust hår och atletisk kroppsbyggnad. Båda var i 17–20 årsåldern.

– Jag har fått reda på att fallet redan är bordlagt, eftersom jag inte har kunnat namnge någon eller ge mer precisa uppgifter. Det minsta som polisen kunnat låta mig göra är väl ändå att få titta på foton över tänkbara förövare, men det är tydligen integritetskränkande. Varför förstår jag inte. Det finns ju en anledning till att de har hamnat i registren över misstänkta våldsverkare, säger Johannes.

Vi reder ut frågan om fotokonfrontation i artikeln intill. Här följer Johannes Nebels berättelse från lördagsnatten:

– Jag var tillsammans med några kompisar på Schlager-baren på Gamla Väster. Vid två halvtre--tiden kände jag för att gå hem och försökte få sällskap, men stället är stort och jag fick inte tag på någon av mina vänner.

Eftersom Johannes Nebel var med om en mycket obehaglig situation i Lund för fem år sedan, då han i över tio minuter hotades av två drogpåverkade ynglingar med en avslagen flaska mot sin hals, drar han sig för att vistas ensam ute på kvällar och nätter.

– Så jag gick in på Burger King på Gustav Adolfs torg och handlade hamburgare att ta med hem. Sen funderade jag på att ta en taxi men bestämde mig trots allt för att promenera, berättar han.

Johannes Nebel valde olyckligtvis passagen genom Lugnet, på Kaptensgatan. I folkmun kallad rånstråket. Där stötte han på tre killar som frågade honom vad han hade i sin påse.

– Jag kände direkt att de var ute efter att bråka. Så jag svarade mycket kort och sprang sedan därifrån.

En av killarna tog upp jakten, men honom sprang Johannes ifrån. När han märkte det vände han sig om i trots och skrek ”Men spring då!”

– Det var väl inte det smartaste precis, men jag var förbannad och kränkt. Mitt rop triggade hans kompis, som var mycket större och snabbare. Mitt emot Konserthuset hann han ifatt mig och sparkade ner mig.

Johannes Nebel fick ta emot en skur av sparkar mot sitt huvud från minst två av de tre förföljarna. Han försökte freda sig och hann tänka både på den uppmärksammade dödsmisshandeln i Stockholm och sin flickvän innan han tillfälligt tuppade av. När han vaknade igen forsade blodet nerför hans ansikte, som slagit emot ett järnstaket, och han hörde en av gärningsmännen säga: ”Fan vad du blöder, din hora.”

– De blev nog skrämda av allt blod och försvann från platsen. Jag stapplade upp, lyckades ta mig därifrån på egna ben och fick så småningom hjälp av en vakt och två tjejer som ringde efter ambulans och hem till min flickvän.

Johannes Nebel beskriver Universitetssjukhuset Mas akutintag som ett besök i en krigszon.

– Där fanns bland annat en tant som blivit rånad och nedslagen, en kille som knivskurits och en tjej som misshandlats med en tegelsten. Det hördes skrik och jämmer överallt och personalen sa att man hade haft ett tiotal misshandelsoffer den natten.

Trots den fruktansvärda upplevelsen är Johannes Nebel nästan lika skrämd av efterspelet.

– Polisen har bordlagt ärendet och när jag ringde till försäkringsbolaget för att diskutera skadeersättning utgick de från att gärningsmännen aldrig skulle gripas. Det känns som om hela samhället har gett upp för våldsverkarna.

Johannes Nebel efterlyser tydligare initiativ från politikernas sida för att komma tillrätta med våldsutvecklingen i Malmö.

– Stan är bra på att marknadsföra sig med höghus och seglings-cuper men jag har aldrig sett någon politiker ta ett verkligt genomgripande initiativ mot våldet. Man kunde ju börja med att räkna ut vad det kostar samhället att jag och alla andra brottsoffer får vård och tvingas stanna hemma från jobbet och istället satsa de pengarna på fler poliser, som verkligen rör sig ute på stan och syns. Så som det är idag möter man polisen först när brottet har skett.

– Det måste också till hårdare och tydligare påföljder för alla typer av våldsyttringar. Tidigt, så att redan de kringdrivande kidsen inser vilka horribla brott de utsätter sina medmänniskor för.

Annons:
Annons:
Följ Vad är detta?
Här kan du följa ämnen eller skribenter som du är intresserad av. När du valt ett ämne hittar du de senaste artiklarna i din personliga meny, högst upp till höger på sidan. Där kan du också ta bort ämnen du inte längre vill följa. Du måste vara inloggad för att använda funktionen.
  • Malmö
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu