– Det är lite omtumlande, sätter saker på sin spets igen precis som förra gången, säger Annette Axmacher.
Hon och maken Dragan Cikota fick beskedet i fredags av onkologen Alexander Verbitski. Han i sin tur tog direkt kontakt med neurokirurgen Gunnar Skagerberg i Lund, samme läkare som opererade Annette Axmacher förra gången. Huvudfrågan är om det är möjligt att operera en gång till.
Gunnar Skagerberg funderade över helgen och sent i måndags stod det klart att han kan tänka sig att operera men att operationen kan medföra komplikationer.
Den nya tumören sitter precis i kanten av det förra ingreppet, där centrum för rörligheten i vänster sida sitter.
– Och jag som är extremt vänsterhänt, säger hon.
Alexander Verbitski menar att en operation är nödvändig, det går inte att stråla området mer. Om inte Gunnar Skagerberg kunde tänka sig en operation var han villig att försöka både i Köpenhamn och Göteborg med andra neurokirurger, en så kallad second opinion.
Vid den här tiden ifjor var Annette Axmacher övertygad om att hon endast hade några månader kvar att leva. Fast då visste hon också att det återstod både strålning och cellgifter. Hon svarade mycket bra på alla behandlingar och livet verkade nästan småle. Hon åkte till Australien, gifte sig med sin Dragan Cikota och sedan har de hunnit med några fler utlandsresor. Till och med håret växte ut. Vid den första MR-scanningen fanns inte en skymt av någon ny tumör, det var för tre månader sedan.
Sedan dess har den växt till sig.
– Det kom som en fullständig överraskning för mig att den kom tillbaka så fort, säger Alexander Verbitski.
Men Annette Axmacher ser något annorlunda på återkomsten.
– Vi har ju väntat på det här hela tiden, vi visste ju att den var elakartad och att den inte gick att bota, säger hon.
Andra kanske hade hoppats på ett underverk, ett mirakel.
– Det är ju det här året som är underverket, att vi fick ett helt år till, säger Annette Axmacher.
Idag på förmiddagen kommer hon att prata med Gunnar Skagerberg för att då mer exakt få veta vad som kan hända om hon opereras.
– Det var ju samma diskussioner inför förra operationen, redan då talade han ju om att jag kunde bli lam och att talet kunde försvinna.
För Annette Axmacher handlar det om det är en risk med operationen eller om neurokirurgen redan på förhand kan säga att hon kommer att bli förlamad i vänster sida.
– Vill jag leva lite längre vore det ju fel att tacka nej till något som kanske kan hjälpa. Jag vet ju att cellgifterna inte hjälper längre annars hade ju tumören inte kommit tillbaka så snabbt, säger hon.
Under den gångna helgen har hon tagit sig en ”jävla funderare” på alternativet att sitta i rullstol och/eller att tappa talet.
– Om jag blir så förlamad finns det miljoner filmer som jag inte har sett. Dessutom lär jag väl få vara på något rehabiliteringshem en längre tid för att lära mig leva med ett sådant handikapp.
Annette Axmacher säger att hon inte är rädd.
– Skagerberg är svinduktig, jag litar på honom.
Om han går med på operation kommer nya undersökningar av henne på neurokirurgen i Lund och en operation kan först ske om ett tag, kanske några veckor.
– Jag har inte dött än och jag lär inte dö i morgon heller, säger Annette Axmacher.