"Det primära för gängen är inte våld"

Malmö.
Skottlossning, hot, misshandel. Och ännu en attentatsdrabbad åklagare. Men jämsides med våldsyttringarna i främst Göteborg och Trollhättan driver den organiserade kriminaliteten en tystare men lönande verksamhet.

– De tysta brottslingarna är de farligaste, de tänker på lång sikt, säger ekobrottsåklagare Mats Mattsson.

Beväpnade och farliga gäng är inget nytt. Mats Mattsson pekar på sin rapport om kriminella mc-gäng, skriven redan år 2000. Där listas beslag av vapen och sprängämnen under ett par år bara hos mc-gängen i Skåne: mer än 80 kilo dynamit, truppminor och över två kilo sprängdeg. Hundratals automatvapen.

– De hade kunnat spränga stadshuset i Stockholm i luften, säger Mats Mattsson.

Flera poliser och åklagare drabbades av bombdåd runt om i Skåne. I dag är de kriminella nätverken, inklusive de mc-kriminella, fler än någonsin, visar bland annat flera underrättelserapporter från polisen.

– Men det primära för gängen är inte och har aldrig varit att använda våld och provocera rättsstaten, säger Mats Mattsson bestämt.

I stället är våldet mot enskilda privatpersoner eller rivaler typiskt i ett uppbyggnadsskede. Man skapar ett våldskapital som ger lydnad hos anhängare och skräck hos den som får hembesök. De äldre gängen gick igenom skedet för tio år sedan.

I dag kontrollerar gängmedlemmar narkotikahandel, oftast via ombud så att de själva aldrig rör sändningarna. En större kokainhärva från april i år i Malmö styrdes i själva verket av en Bandidosman, enligt tullkriminalen. Medlemmar säljer även vapen, ”beskydd” i meningen utpressning, och bedriver indrivning.

Och under 2000-talet har gängen stigit in på allvar i ekobrottsligheten som garanter för att bluffuppläggen genomförs, att alla inblandade uppfyller sina åtaganden även om inga papper skrivs. Här vill ingen ha våld och bråk. Tystnad och följsamhet betalar sig bättre än att få polisinblandning.

– Vi skulle ha slagit hårdare från början. Nu har vi den utvecklade maffia vi fruktade. Nu har de en stabil återväxt, hantlangare som jobbar för dem, säger Mats Mattsson.

Hantlangarna är problemet – samtidigt som det önskas lugn och ro och minimal polisuppmärksamhet behöver gängen våldsmän utan spärrar, för att kunna klippa till mot den eller de som inte tar gängets grundhot på allvar.

Den analysen delas av flera gängpoliser Sydsvenskan talat med. Och det är när hantlangarna spårar ur, inte följer gängets linje, som det de ”farliga” målen – poliser, åklagare, medierepresentanter – attackeras

– De är klantskallar, förklarar en polisspanare krasst den senaste tidens våldshändelser.

Hurså?

– De tänker sig inte för. Den här typen av händelser kan vi ganska snabbt samla oss mot. Och då har de oss efter sig på allvar.

Exakt det hände för några år sedan när grupperna Naserligan och Original Gangsters i Göteborg låg i regelrätt krig på gatorna. En massiv kraftsamling från polisen, lik det som sker nu där flera län skickar förstärkningar till Göteborg, ledde till att de båda gängen pressades så hårt att de slöt fred.

Redan 2005 väcktes tanken på ett nationellt underrättelscentrum mot organiserad brottslighet. Och nationella polisgrupper att sätta in i områden som utsätts för gängkrig. Justitieministerns stormöte ser ut att ha tagit första stegen på den vägen.

Samarbete finns redan

”Samarbete mellan myndigheter” har efterlysts som recept mot MC-gängen i mer än tio år. Sekretess-lagen är ett hinder. Brist på kanaler mellan myndigheterna en annan.

Lokalt, främst i storstäderna, finns sedan länge upparbetade kanaler. P-vakter som tipsar polisen om en känd kriminell har ”för fin” bil är ett exempel.

På regional nivå finns flera regionala underrättelsecentrum, där polisen samverkar med allt från kommuner till skatteverk. En kommun kan behöva veta om gängkriminella flyttar in och planerar att skapa ett högkvarter, till exempel.

Sedan ett år driver Rikspolisstyrelsen Operativa Rådet, där flera rättsvårdande myndigheter ingår. Här handlar det om strategiskt informationsutbyte och direkt operativa insatser, där flera myndigheter går ihop mot utpekade individer eller nätverk. Extrasatsningen fick 120 miljoner kronor i fjor, pengar som nu är slut. Här finns alltså utrymme för justitieministern att ta vid i nästa budgetomgång.

Relaterade artiklar

Författare: Joakim Palmkvist
Publicerad 23 november 2007 08.20
Uppdaterad 23 november 2007 08.20

Malmö
Bloggar
Läsarpulsen