”Barn och ungdomar rör sig för lite. Varför?”
Frågan står på ett blädderblocksblad när eleverna i klass BG2b har
idrottslektion. Eleverna går på Bernadottegymnasiet, ett samhällsprogram med
inriktning mot polis, militär, tull, räddningstjänst och kustbevakning.
Många har förslag: Man väljer att plugga istället för att träna. Man ser på
tv eller sitter framför datorn. Det är för dyrt att träna. Man vill inte.
Jenny Nilsson från Malmö stads folkhälsoenhet, som håller i övningen
tillsammans med kollegan Mia Norberg, antecknar.
Jenny Nilsson leder arbetet med att ta fram en kommunövergripande strategi
för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och ungdomar.
Uppdraget kommer från politikerna i kommunstyrelsen som är bekymrade över
övervikt och fetma bland barn och unga.
– Malmö är inte värre än andra städer. Men det är höga siffror och det är
inte så att det minskar, säger Jenny Nilsson.
Hon jämför med en studie av Malmöbarn från slutet av åttiotalet. 4 procent
var överviktiga och 1 procent var feta. Idag är nästan en fjärdedel av
Malmös fjärdeklassare feta eller överviktiga.
Ett fyrtiotal personer från bland annat skola, barnhälsovård,
tandvård, gatukontoret och föreningar jobbar nu med frågan i olika
arbetsgrupper. I november ska den nya strategin presenteras för politikerna.
– Vi har valt att lägga fokus på fysisk aktivitet och goda matvanor. Det är
lättare att nå ut med det budskapet än att bekämpa övervikt och fetma, säger
Jenny Nilsson.
Folkhälsoenheten vänder sig också till skolklasser för att fånga upp
synpunkter och förslag. Här kommer eleverna på Pauli gymnasium in i bilden.
– Vi vuxna kan sitta och tro en massa saker. Nu hoppas jag att ni tar
chansen att säga vad ni tycker och känner, säger Jenny Nilsson.
Många elever vill prata om ämnet. Om varför man tar bussen istället
för cykeln, till exempel.
– Bilar är definitivt ett problem. Jag var nära att bli påkörd en gång när
jag cyklade, säger Kit Jensen.
Benjamin Åström saknar en fotbollsplan på skolgården.
– Vi har håltimmar var och varannan dag. Men det finns inte ett dugg att
göra på skolan. Bara en basketkorg. Om det hade funnits en fotbollsplan
skulle jag ha använt den. Det var det man gjorde på mellanstadiet och
högstadiet, säger han.
Skolmaten är ett givet ämne. Inte god, enligt många. God, enligt några.
– När det inte är god skolmat äter man inte alls. Jag går aldrig till Mc
Donald’s eller så, säger Nadja Isaksson.
Snabbmat verkar desto populärare efter skolan. För att det är gott. Eller
för att föräldrarna är trötta och inte orkar laga mat.
Folkhälsoenheten har med sig en hel bunt med blädderblocksblad med frågor
som eleverna får prata om i grupper. Allt samlas in till arbetet med den nya
strategin. En fråga gäller förslag på aktiviteter om alla elever skulle röra
sig en halvtimme om dagen. En vanlig promenad är för trist, tycker en grupp.
Men tipspromenad kan funka.