MALMÖ. En av dem är Ingrid Goldstrand från Ängelholm som i ett och ett
halvt år har forskat om sin släkt.
– Min mormor var redan död då jag föddes och jag ville känna till mer om
henne, säger Ingrid Goldstrand. Dessutom vet jag inte vem min farfar var och
jag tror knappast att jag någonsin kommer att få veta det. Han var född utom
äktenskapet och då blir det alltid lite krångligare.
I dag är hon pensionär och har tid att sitta framför datorn. Ibland kan det
till och med bli varje kväll. Kunskapen om vilken utmärkt källa
kyrkobokföringen utgör var hon väl bekant med efter arbete inom kyrkan.
Dessutom har Ingrid Goldstrand också jobbat inom skattemyndigheten och vet
vilka uppgifter man kan få där.
– Det påstås att släktforskning börjar intressera allt fler unga, fortsätter
hon. Annars är det ett fritidsintresse som främst lockar de lite äldre. När
man befinner sig mitt uppe i livet med arbete och barn hinner man kanske
inte tänka så mycket bakåt på släkten. En dag inser man att många som skulle
kunna ha berättat redan är döda.
De första årliga släktforskardagarna hölls i Lund för cirka tjugo år sedan.
Malmö svarar för värdskapet för första gången.
Årets tema är Roskildefreden 1658 – en ny gräns med samma folk. Bland de drygt
tjugotal föreläsningar som hålls under dagarna talade bland andra danska
historikern Charlotte S H Jensen om ”De satans svenskarna!” och Sten Skansjö
om ”Skåne vid dansktidens slut – Decimantboken 1651” under gårdagen.
– Kyrkobokföringen och offentlighetsprincipen utgör grunden för vår
släktforskning, säger Torgny Larsson, Malmö släktforskarförening. Ett
uppsving för verksamheten kom då amerikanska mormoner besökte Sverige för
runt trettio år sedan och mikrofilmade de svenska kyrkböckerna.
USA är det land som har flest släktforskare, inte så underligt med tanke på
landets historia med invandrare från hela världen. Det mormornerna gjorde
har sedan överförts till digitala medier och i dag finns en hel rad
databaser som man kan använda sig av.
Under släktforskardagarna finns ett hundratal utställare på Europaporten, allt
från hembygsföreningar och olika arkiv till dataföretag med intressen i
branschen.
– Släktforskning kan bli som en spännande detektivhistoria, säger Lars
Arfvidson, mässgeneral för evenemanget. De allra flesta är intresserade av
sina rötter. Vi ska inte heller glömma att det här också har en viktig
social betydelse, eftersom det är en del i ett aktivt föreningsliv.