1. Hur ser Malmö ut 2020? (utifrån begreppen integration och segregation?)
2. Vad avgör hur utvecklingen blir?
3. Vilka hot och vilka möjligheter ser du i bilden av Malmö 2020?
4. Hur definierar du begreppen integration och segregation?
Namn: Britta Ström
Yrke: Ansvarar för integrations- och mångfaldsfrågor på Malmö stad.
1. Jag tror att gränserna kommer att vara mindre tydliga, både etniskt
och fysiskt. Våra västra stadsdelar kommer att vara mer mångkulturella. De
utsatta områdena kommer snarare att vara präglade av social utsatthet än
etnisk. Idag jobbar man aktivt med att bygga samman staden och ta bort
barriärer, till exempel genom att utveckla kollektivtrafiken. Stadens olika
delar kommer närmare varandra.
2. Det mest avgörande tror jag är att få alla att förstå att
integration är något som berör hela staden. Vi måste bli bättre på att
släppa fram människor med olika bakgrund och lämna över inflytande. Och vi
måste vara öppna för att lämna uppfattningar om att ”såhär ser det ut i
Sverige och såhär har vi alltid gjort.”
3. Krig och ökade flyktingströmmar är ett yttre hot. Det pressar
de mest utsatta områdena hårdare med mer trångboddhet och svårighet att
upprätthålla service. Ett annat hot är att den främlingsfientlighet vi ser,
exempelvis islamofobi som kan uppstå genom terrorhot, slår rot i Sverige och
blir en del av vår mainstreamkultur. Att våra politiska partier inte riktigt
klarar att hålla rent.
En annan hotbild är att alla unga människor som idag växer upp som är barn
till invandrare inte lyckas få plats på arbetsmarknaden. Vi har många som
inte klarar skolan. Det kan bli en grogrund för oro och i förlängningen
kriminalitet.
4. Ett integrerat samhälle upprätthåller de mänskliga
rättigheterna och erbjuder lika möjligheter för alla i arbetsliv,
utbildning, boende och fritid. Motsatsen är ett segregerat samhälle där
människor med en viss typ av bakgrund, t ex hög arbetslöshet, hänvisas till
områden som är geografiskt skilda från områden där flertalet är integrerade.
Namn: Benny
Carlson
Yrke: Professor i ekonomisk historia vid Lunds
universitet.
1. Det beror på vilka tendenser
(under fråga 2 och 3) som
blir starkast. Det finns anledning till både hopp och förtvivlan.
2. Hur befolkningen ser ut och hur näringslivet ser ut. Den pågående
globala ekonomiska krisen kan få konsekvenser långt fram, kanske ända till
2020. Det kan komma nya flyktingströmmar i spåren av den oro som följer av
krisen. En motverkande tendens är att nationer brukar bli mer
protektionistiska och inåtvända i kristider, vilket kan minska invandringen.
Hur befolkningen ser ut 2020 beror på vilken av dessa tendenser som blir
starkast. För näringslivet innebär krisen att en del etablerade verksamheter
går under. Frågan är vad som kommer istället.
3. Krisen kan leda till ökade motsättningar mellan
olika grupper. Det finns alltid extremister i samhället som försöker
utnyttja folks oro och hetsa grupp mot grupp. Å andra sidan sker en
närmast automatisk integration över tiden genom att yngre människor med
olika etnisk eller kulturell bakgrund umgås mycket mer än vad äldre gör.
Invandrarna får ännu svårare att komma in
på arbetsmarknaden, vilket kan få effekter långt framåt för integrationen.
Men svårigheterna kan vändas till möjligheter. Den som mer
eller mindre tvingas till nyföretagande under krisen kan ha ett företag
som kan utvecklas och bli mer sofistikerat när krisen är över. Då
kan det vara invandrarna som har lagt grunden för en skjuts uppåt – de
kan bli vår tids nya hjältar.
4. Integration ser jag som att alla anpassar sig till varandra
och rör sig mot samhällets ”huvudfåra”. Segregation uppstår
när människor inte kan eller vill göra det utan skiljs åt av klyftor och
isolering.
Namn: Aje
Carlbom
Yrke: Sociolog, Malmö
högskola.
1. Jag är rädd för att det även fortsättningsvis kommer att vara
etniskt och klassmässigt segregerat.
2. Framför allt två saker: Om människor bor kvar i de segregerade
områdena när de får jobb eller om de flyttar därifrån. Och om människor
släpps in i samhället – att man vågar anställa invandrade personer.
3. Det som oroar mig mest är att andra och tredje generationen
invandrade människor som växer upp i de här segregerade områdena får en
sämre start i livet än andra. Jag är rädd att det kan växa fram en etnisk
underklass i samhället som jag befarar kan drabba unga pojkar i särkilt hög
utsträckning. Man kan se i hela västvärlden att unga män utbildar sig i
lägre grad än unga flickor. Det är svårare att se något positivt. Jag vet
att många i de segregerade områdena vill ha arbete. Jag kan hoppas.
4. Segregation är utanförskap. Att man lever i en egen värld,
kulturellt, religiöst och socialt. Integrationsbegreppet kom fram som en
kompromiss när man lanserade den mångkulturella policyn 1975. Tidigare
talade man om assimilation – att man går upp i det nya och gör sig av med
den gamla identiteten och på lång sikt blir helt försvenskad. Integration
ligger emellan total segregation och assimilation. Man kan prata om
ekonomisk integration – har man ett arbete är man integrerad. Andra pratar
om social integration – att man är delaktig i något som är svenskt, kanske
en fotbollsförening eller ett politiskt parti.
Integration ser jag bara som att alla anpassar sig till alla. Segregation är
att människor inte anpassar sig till varandra utan att det uppstår klyftor
där människor blir isolerade.
Namn: Mikael Stigendal
Yrke: Sociolog, Malmö högskola
1. Det är så svårt att sia om. För det är ju så himla många
omvärldsfaktorer som är avgörande. Men man kan nog göra prognosen att i de
delar av Malmö där det finns många hyresrätter så kommer trångboddheten att
öka eftersom det har byggts så få hyresrätter på senare år och inte är
inplanerat så många nya.
2. Bostadsbyggandet är en mycket viktig faktor. Om det bara byggs
äganderätter i en del av stan kan man vara säker på att det inte är vem som
helst som kommer att bo där. Sprider man bostadsformerna bäddar man för en
minskad segregation. Jag kan inte avgöra om man kan råda bot på det till
2020. Det har också stor betydelse hur skolan utvecklas – om skolan kan ta
tillvara den potential som många ungdomar har i de utanförskapspräglade
områdena. Jag brukar tala om interkulturell kompetens.
3. Den konkreta möjligheten är den här interkulturella kompetensen. Den
kan vara en tillgång för näringslivet. Men om man fortsätter att se de här
människorna som bara problem, då stärks barriärerna och polariseringen ökar.
4. Från ett sociologiskt perspektiv har begreppet integration två
inriktningar: relationen mellan befolkningsgrupper och relationen mellan
system. Segregation är när sociala och geografiska skillnader sammanfaller.
Namn: Carina
Listerborn
Yrke: Lektor i stadsplanering, Malmö högskola.
1. Jag tror att ”svenskarna” kommer att ha förändrat sin syn på
nationalitet och svenskhet fram till 2020. Om jag ser på mitt barns dagis
där barn från olika delar av världen möts, så är det så naturligt för dem
att prata om olika språk och att föräldrar åker till olika länder på
semestern. Vi får inte bara fokusera på segregationen utan även på den
integration som pågår. Men jag är inte naiv – det finns många människor som
fastnar i fattigdom och ohälsa.
2. Jag tror att den ”hårdare krav på invandrare”-diskurs som finns idag
är farlig för framtiden. Det behövs mer förståelse och kunskap. Kanske
problemet inte är islamistiska rörelser utan posttraumatiska stressympton av
flyktingskap och krig som inte ges resurser att hantera idag.
3. Risken är förstås ökade sociala konflikter och minskad förståelse
för olika livsformer och kultur. Ett samhälle där de som kan bygger in sig
och de som hamnar utanför riskerar att ytterligare utsättas för våld och
misär. Möjligheterna är all rikedom på variation i samhället - att slippa
nationalismens begränsade världssyn. Idag talar alla om kreativa klasser,
innovationer och entreprenörskap – precis det vi kan uppnå om man börjar
tänka lite mer friare kring vad som är svenskt.
4. Segregation är ett rumsligt särskiljande i hierarkisk relation –
ekonomiskt, etniskt och socialt. Integration är ett svårare begrepp, för det
är mer normativt – ett mål vi siktar mot och det blir då mer av en vision.