KATRINETORP. En arkeologisk undersökning av platsen för Malmös blivande botaniska trädgård inleddes för några veckor sedan. Den översta ytan av matjord hade bara börjat skalas av när arkeologen Anna Lagergren skulle kontrollera djupet och stötte på ett skelett. Hon trodde först att det var djurben.
Nu har en osteolog varit på plats och konstaterat att det är förhållandevis väl bevarade delar av ett barn i fyra och ett halvt till fem års ålder. Undersökningens projektledare Anne Carlie säger att delarna är minst femtusen år gamla. Ett lock av torv från äldre järnåldern tyder på att det har funnits länge i jorden.
Skelettet av höger fot, bäckenskålar och ben till en av barnets underarmar är helt intakta. Det är genom att se hur de var placerade som arkeologer vet hur barnet satt. Men huvudet är borta.
Anna Lagergren och Anne Carlie säger att det kan ha grävts bort.
– Det kan vara femtio eller hundra år senare när någon skulle bygga en brunn.
Alla rester skickas nu iväg för noggrann syn och datering. Men avsaknaden av huvud och andra delar minskar hoppet om att få veta hur barnet dog.
– Jag tror att det var en olycka. Kanske hade barnet gått och gömt sig i kärret, säger Anna Lagergren.
Av barnets sittställning och platsen att döma kan den lilla människan också ha blivit begravd eller rentav offrad. Anne Carlie tvivlar på att så små barn offrades. Men det kan vara en gravplats som hon och hennes kolleger är på spåren. Sådana är det ont om, trots att det i alla tider levt många människor på de bördiga slätterna utanför Malmö.
Anne Carlie berättar att det var mest de rika och mäktiga som fick gravar och dösar. Hur andra människor begravdes är fortfarande ett mysterium.
Runt tiden då Jesus föddes, för ett par tusen år sedan, var fältet som nu undersöks en liten by mellan Lockarp och Svågertorp. Äldre kartor visar att det gick en landsväg förbi ner mot kusten. Nu märker arkeologerna ut spåren av gårdar, ekonomihus och brunnar med rader av pinnar. På en plätt finns rester av ett tiotal eldhärdar. De låg utanför husen och användes för matlagning eller tillverkning.
– Det var ju också enda ljuskällan så det var säkert en samlingsplats, säger Anne Carlie.
Människorna som levde i den nu namnlösa byn utanför Katrinetorp behövde säkert värme att kura vid. Det var en period med kyla och mycket nederbörd.
Anne Carlie skulle gärna vilja veta varför byn försvann medan Svågertorp, Lockarp och Bunkeflo levde vidare.
– Var det en by som misslyckades eller byggde man bara lite utanför när det var trångt och flyttade tillbaka senare?
Undersökningen pågår till 3 december. 50 000 av områdets 130 000 kvadratmeter undersöks. Den 27 oktober och den 17 november planeras visningar för allmänheten.