Unga kvinnor kan ha mycket körtelvävnad i brösten. Då blir det svårare för röntgenläkarna att tolka bilderna från mammografiundersökningen.
Körtlar kan i vissa fall se ut som tumörer på bilden, men även skymma eventuella tumörer.
På företaget Unilabs avdelning för mammografi i Malmö pågår därför en studie sedan två år tillbaka, i samarbete med Region Skåne och Lunds universitet.
Förhoppningen är att den nya undersökningen, kallad brösttomosyntes, ska upptäcka fler fall av cancer och dessutom vara mer behaglig för patienten.
– Det är viktigt att kartlägga både för- och nackdelar med metoden. Vi upptäcker saker som vi inte ser annars, men bilderna tar samtidigt längre tid att bedöma, säger docent Ingvar Andersson på Unilabs vid Skånes universitetssjukhus.
Han har arbetat med mammografi i nästan fyrtio år och leder, tillsammans med docent Sophia Zackrisson, studien som ska omfatta 15 000 Malmökvinnor.
Forskargruppen sammanställer nu de preliminära resultaten.
– Det ser lovande ut, vi hittar fler tumörer med tomosyntesen. Hur många fler kan vi inte säga ännu. Den andra viktiga aspekten är att vi med säkerhet kan friskförklara dem som inte har tumörer. Vi vill inte ha för många falska alarm, men det är svårt med en ny metod och vi ser tendens till fler sådana fall, säger Sophia Zackrisson.
En misstänkt tumör kan visa sig vara en vätskefylld cysta, en godartad bindvävsknuta eller bara normal bröstvävnad. För att ta reda på vad det är behövs nya undersökningar med röntgen eller ultraljud och ibland även vävnadsprov.
– De flesta går på mammografiscreening för att få veta att de är friska. När de sedan får ett brev om att de ska komma tillbaka tänker många direkt att det är kört. De är extremt stressade under den här perioden, säger Sophia Zackrisson.
Även om kvinnorna får beskedet att de är friska kan oron bita sig fast.
– En del upplever det här som det hemskaste de har varit med om. De kanske fortsätter att må dåligt och uteblir nästa gång de blir kallade till mammografi. Vi ska komma ihåg att det är från början friska kvinnor som med vårt förfarande medikaliseras och utsätts för detta, på gott och ont, säger Sophia Zackrisson.
I ett annat forskningsprojekt på sjukhuset undersöks därför hur kvinnor som blir kallade till kompletterande undersökningar mår efter mammografibeskeden.
– Vi vill veta mer om konsekvenserna på kort och lång sikt, säger Sophia Zackrisson.
I Skåne ligger antalet bröstcancerfall något över genomsnittet.
Från 2009 till 2010 var det fler än vanligt som insjuknade.
– Det beror på att antalet mammografiundersökningar steg från 70 000 till över 100 000 om året. Vi ser alltså ingen biologisk ökning av bröstcancer, säger Ingvar Andersson.