MALMÖ. Sydsvenskan kunde i går avslöja att en majoritet i Malmös
kulturnämnd har gjort en kraftfull politisk markering mot de tre nordiska
kungahusen.
Kulturnämnden beslutade i torsdags, efter votering, att kungarna i Sverige och
Norge samt Danmarks drottning inte ska bjudas in för att högtidlighålla
hundraårsminnet av trekungamötet i Malmö 1914.
Ett argument som har framförs från Malmös politiska majoritet är att de tre
statscheferna inte är demokratiskt valda.
– Som historiker tycker jag att det är intressant och givande med jubileer.
Och om jag vore politiker skulle jag se möjligheten att sätta in 1914 års
händelser i ett sammanhang, säger docent Torbjörn Nilsson vid
samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola.
Torbjörn Nilsson pekar på 1914 som ett viktigt historiskt år – inte minst för
den svenska monarkin.
I februari 1914 hölls det så kallade borggårdstalet, där kung Gustaf V
engagerade sig för ett starkare förvar. Resultatet blev att den liberala
regeringen Staaff föll och ersattes av en konservativ regering.
– Detta visar att det 1914 fanns en viss form av kungligt inflytande kvar.
Kungamakten slår tillbaka mot parlamentarismen. Är man känslig så kan ett
jubileum av händelser 1914 tolkas som ett sätt att visa kungamaktens
betydelse, säger Torbjörn Nilsson.
Sedan dess har kungahusets politiska makt avlövats.
1971 tecknades den så kallade Torekovsöverenskommelsen, där den svenske
monarken fråntas all formell makt. Tidigare i år uppmärksammades, under
stillsamma former, ett annat kontroversiellt jubileum i Malmö.
Natten till den 12 juli, på hundraårsdagen av Amaltheadådet, monterades en
minnesplatta i Malmö hamn. Därmed uppmärksammades hundraårsjubileet av ett
sprängdåd med politiska förtecken och dödlig utgång.
– Det exemplet visar att man också kan ta tag och uppmärksamma i känsliga
frågor – utan att ta ställning, säger Torbjörn Nilsson.
Hur ser du på kulturnämndens ställningstagande om trekungamötet?
– Under ytan finns en ovilja att markera kungamaktens historiska betydelse.
Det här markerar en oro för att kungamakten kan skjuta fram sina positioner,
säger Torbjörn Nilsson.
Kan det här få konsekvenser för Malmös relationer med kungahuset?
– Det är svårt att säga hur kitsliga hovet är. Men de får ju många
inbjudningar och den som vill ha besök av kungahuset måste vara ute flera år
i förväg.