Den 5 mars gav tingsrätten klartecken.
I en hel månad hade polisen haft telefonavlyssning på den 44-årige langaren,
som misstänktes sälja heroin i Persborg i Malmö.
Men varken avlyssningen eller kameraövervakningen hade gett tillräckliga
bevis. Därför hade polisen gått till domstol och begärt att få använda sitt
nya vapen: buggning – dolda mikrofoner i rum och väggar.
Så snart tillståndet var klart smög polisens tekniker ner i den källarlokal i
Persborg där man misstänkte att knarkaffärerna gjordes upp. Källaren
sträckte sig under hela fastigheten, hade flera utgångar och var därmed
perfekt för skumma transaktioner.
Små, dolda mikrofoner monterades runt om i lokalen och avlyssningsoperationen
inleddes.
Sex dagar senare kunde polisen slå till. Vid husrannsakan i källaren
påträffades 49 gram heroin. Den 44-årige langaren greps. På ett paket med
narkotika fann polisen fingeravtryck som visade sig tillhöra mannens
23-årige leverantör.
Så rullades härvan upp. I den närbelägna Kroksbäcksparken hittades en
narkotikagömma, som kunde knytas till leverantören. En glasburk, nergrävd i
marken, innehöll 285 gram heroin i sex prydliga paket.
Den 26 september dömdes de två heroinlangarna till fängelse i fyra respektive
sex och ett halvt år. Ytterligare sex personer som köpt knark av dem fälldes
för narkotikabrott.
De båda huvudmännen blev därmed de första som fälldes i Sverige på bevisning
som polisen tagit fram med stöd av den nya lagen om hemlig rumsavlyssning
som infördes vid årsskiftet.
Enligt Henrik Malmquist hade polisen knappast löst heroinhärvan utan hjälp av
dolda mikrofoner.
– Nej, det hade vi inte. När det gäller den grövsta kriminaliteten har vi att
göra med ytterst slutna och säkerhetsmedvetna miljöer. Då är buggning en
väldigt viktig arbetsmetod.
Sverige var ett av de sista länderna i västvärlden som gjorde det lagligt för
polisen att bugga misstänkta brottslingar. Länge ansågs mikrofoner i
väggarna vara allt för integritetskränkande. Men när lagen väl klubbades i
riksdagen i fjor så stod både de borgerliga partierna och socialdemokraterna
bakom den.
Enligt uppgifter från Rikskriminalen har polisen sedan årsskiftet buggat ett
femtiotal platser i Sverige. Inom kort väntas fler åtal och domar som bygger
på bevisningen.
Men polisen vill så långt möjligt undvika att deras arbetsmetoder avslöjas i
förundersökningar och domar.
– Vi har inget intresse av att berätta om våra arbetsmetoder. Det gynnar bara
motståndaren, säger Henrik Malmquist.
På 1980-talet, i spåren efter mordet på Olof Palme, avslöjades att polisen
buggat personer i strid med lagen. Den gången var tekniken dålig och
kvalitén på inspelningarna usel.
Nu har de svenska avlyssningsoperationerna har fungerat tekniskt perfekt,
uppger Henrik Malmquist.
I budgeten för 2008 fick polisen elva miljoner kronor extra av regeringen för
att användas till buggningsutrustning. Mikrofoner, ljudförstärkare och annat
har köpts från länder som länga använt buggning. Erfarenheter från polisen i
Danmark, Storbritannien och Tyskland har studerats.
– Vi har förberett det här mycket noga, säger Henrik Malmquist.
Enligt den nya lagen måste personer som utsatts för buggning underrättas om
det i efterhand, även om spaningen inte leder till åtal. I Skåne har polisen
gjort flera sådana underrättelser.