Polisen försöker bli bättre på att förutse om någon ska bli slagen eller dödad av sin partner.
Från om med i våras följer alla analyser samma mall, oavsett brott. Även offret granskas.
Att offret granskas är särskilt viktigt vid gängrelaterade brott: offret kan själv vara kriminell och söker kanske polisens skydd för att komma undan någon han har begått brott mot.
Men även vid partnervåld förekommer falska anmälningar. Till exempel som påtryckningsmedel i vårdnadstvister.
– Det är ju väldigt lätt att göra en polisanmälan. Vi måste förhålla oss objektiva och försöka se till syftet med anmälan, säger Åsa Skotte som arbetar heltid med att bedöma risk för framtida våld mot personer som gjort polisanmälningar.
Sedan april har hon och hennes kollegor i den så kallade brottsoffersamordningsgruppen tagit över den uppgiften även för brott i nära relationer.
Den polis som tar upp en anmälan gör en första, snabb bedömning av om det finns någon framtida risk för offret. Därefter tar brottsoffersamordnarnas analys vid. Den tar mellan tre timmar och tre arbetsdagar att göra.
De flesta polismyndigheter följer checklistorna ”Sara” och ”Patriark” för partnervåld respektive hedersbrott. Skånepolisen har en egen utformad mall där frågorna till skillnad från i ”Sara” är öppna och formulerade för att kunna användas vid alla brottstyper. (Organiserad brottslighet, enskild hotutövare, ungdomsrelaterat, hedersrelaterat, brott i nära relation, övrigt.)
Ungefär samma faktorer som i Sara fångas in i Skånepolisens formulär. Och faktorerna handlar inte bara om gärningsmannens våldsamhet. Även personens allmänna livssituation spelar in.
– Har mannen inte jobb kan det bli konflikter om ekonomin. Det handlar om hans självkänsla, hur han ser på sin status gentemot sin partner om hon kanske har ett bra arbete, säger Åsa Skotte.
Riskanalytikerna träffar inte personerna innan analysen görs. Istället bygger analyserna på de uppgifter som så långt har kommit fram i polisutredningarna samt uppgifter i olika polisregister.
När analytikerna ska bedöma risk- eller hotbildsnivån spelar också den hotades situation in: Hur sårbart är offret? Personens sociala situation, nätverk och möjlighet att skydda sig själv är viktig.
Efter analysen pratar polisen med den hotade. Ofta kan egna åtgärder för att skydda sig vara tillräckliga, annars hjälper polisen till.
Dags att fly?
Checklistor är polisens främsta metod för att avgöra när personer som skadas av sin partner behöver frukta för att skadas igen – eller till och med dödas.
Ja- eller nej-frågorna är ett redigerat utdrag från checklistan Sara, Spousal Assault Risk Assessment guide (checklista för bedömning av risk för framtida partnervåld).
1 Har han tidigare begått våldshandlingar eller hotat?
2 Har han tankar/planer kring att skada/döda?
3 Har hoten/våldet trappats upp?
4 Har han brutit mot besöksförbud eller regler för permission eller villkorlig frigivning?
5 Uttrycker han äganderättsbehov, sexuell svartsjuka eller ger uttryck för andra attityder som stöder eller ursäktar partnervåld?
6 Bagatelliserar/förnekar han tidigare hot/våld eller skyller på offret?
7 Begår han andra brott?
8 Har han antisocialt umgänge?
9 Har hans tidigare relationer varit konfliktfyllda?
10 Har han svårt att få eller behålla jobb? Ekonomiska problem?
11 Har han psykiska problem eller personlighetstörning, tex depression, ångest, borderlinestörning, psykopatiska drag eller självmordstankar?
12 Missbrukar han alkohol eller droger?
Åtgärder vid hot
Egna skyddsåtgärder. Till exempelvis skaffa hemligt telefonnummer, ta bort profiler från sociala medier och se till att kontaktuppgifter eller uppgifter om var man befinner sig inte sprids.
Ändra vardagsrutiner. Tänka efter hur man rör sig utomhus.
Skyddade personuppgifter ansökan till Skatteverket.
Skyddstelefon. Ett överfallslarm kopplat till polisens ledningscentral.
Skyddat boende. Ordnas av socialtjänsten. I akutfall ordnar polisen boende enstaka nätter.
Flytt från orten.