MALMÖ. I augusti förra året sköts 23-åringen ihjäl vid en bensinmack på
Munkhättegatan. Tillsammans med sin äldre bror var han ledare för den så
kallade M-falangen – och när polisen en månad senare grep en misstänkt
mördare, en annan 23-åring, så hittades han nära toppen av den rivaliserande
K-falangen.
Den misstänkte mördaren har suttit häktad sedan september, men vice
chefsåklagare Ola Sjöstrand har aviserat att han kan komma att lämna in
åtalet mot honom redan nu i veckan. Enligt vad Sydsvenskan erfar har
Skånepolisen ända sedan mordet i augusti varit beredda på att M-falangen
skulle hämnas förlusten av sin ene ledare.
Men måltavlorna för en eventuell hämnd har varit få. Den 22-årige ledaren för
K-falangen, som överlevde ett mordförsök sommaren 2008, är dömd för
vapenbrott och sitter för tillfället i fängelse – liksom hans två närmaste
medhjälpare gör.
K-ledarens 26-årige bror var däremot på fri fot efter att Malmö tingsrätt för
några veckor sedan avslog en åklagarbegäran om att häkta honom. Det
frisläppandet kan ha kostat 26-åringen hans liv.
Så fort hans identitet blev känd efter dödsskjutningen på Stortorget började
polisen tala om en möjlig ”kriminell uppgörelse”. Kopplingen till K-ledaren
och gängkriget i Malmö är uppenbar.
Polisen har fler möjliga hotbilder mot 26-åringen att utreda. 26-åringen var
själv misstänkt för skyddande av brottsling i utredningen om mordet på en
tvåbarnspappa i gångtunneln vid Annelundsgatan i Malmö för snart två månader
sedan. 26-åringen hade, enligt uppgifter till Sydsvenskan, erkänt att han
hade gömt ett vapen åt den misstänkte mördaren. Och den misstänkte mördaren
är inte vem som helst, utan pappan till 26-åringen och K-ledaren. Enligt vad
Sydsvenskan erfar har rykten florerat om att bekanta till mordoffret ville
hämnas. Med pappa och bror inlåsta skulle 26-åringen återigen vara ensam
måltavla.
Ett tredje tänkbart alternativ är att 26-åringen kan ha skaffat sig egna
fiender. Han har inte dömts för några allvarliga brott, men en lång rad
lindrigare brott. I höstas dömdes han för brott mot knivlagen och har under
2000-talet dömts för bland annat narkotikabrott flera gånger. En av polisens
favoritteorier i exempelvis mordutredningar, och en statistiskt bevisad
sanning, är att brottslingar också ofta blir brottsoffer.