GLOSTORP. Efter en förundersökning under några bistra novemberveckor vill
arkeologerna veta mer. De föreslår grundligare utgrävningar av tre utvalda
platser till våren.
Malmö kulturmiljös fältledare Morten Steineke berättar om lämningar av gravar
som långhögar och en stendös.
De äldsta fynden är från yngre stenålder. Då var området sankt, vått och
rentav täckt med vatten till en del.
– Vi vet inte om Risebergabäcken var ett öppet vatten eller om det bara var
våtmark.
En grusås sträckte sig ut från sydöst som en halvö, 32–38 meter över havsnivån
enligt en karta från 1700-talet.
Stenåldersfolket hade sina odlingar runtomkring. De använde grusåsen som
samlingsplats under vissa tider av året.
– Det var inte bara för begravningar utan också för andra sociala ändamål som
giftermål och byteshandel, säger Morten Steineke.
Han tycker att det visar på en större ordning och organisation än vad han
tidigare trodde den tidens befolkning om.
– Det krävs tio–trettio personer bara att bygga en sådan grav som vi hittat
här.
En möjlig långhög i sydöstra hörnet av tågområdet talar för att det finns fler
gravar runtomkring.
I kanten av långhögen finns stolphål efter en palissad där stenålderns
Krumbybor antagligen lade ner sina offer.
– Här har de lämnat krukor med mat och annat till den döde, säger Steineke.
Nära långhögen låg en 6 000 år gammal flintyxa som kan ha följt med den döde.
En flintyxa från samma tid men av ännu finare kvalitet påträffades i ett annat
av de tre utvalda områdena, närmare Lockarp. Här finns också rester av en
grav som antas ha varit en stendös.
Marken på och omkring grusåsen verkar ha varit en ovanligt stenig bit av
Sydvästskåne. Morten Steineke tror att det kan ha underlättat gravbyggandet.
Under bronsåldern och järnåldern fylldes den nu så omstridda platsen av
härdar, kokgropar och grophus.
Längst i söder, nära Krumby, finns ett grophus från yngre järnålder. Då var
bebyggelsen samlad i de historiskt kända byarna Glostorp, Käglinge och en by
som hette Bastorp som idag är helt försvunnen.
Byarna låg längs nuvarande Krumbyvägen som var en viktig led under
vikingatiden.