Drygt 150 personer kom till Hipp för att lyssna. Det var kommittén Shalom-Fred
som ville veta var gränsen går för det demokratiskt acceptabla. I sin problemformulering
konstaterar de att det under marschen till Baltiska hallen skanderades
talkörer på arabiska med klart antijudiskt innehåll, och man vill veta om
gränserna har förflyttats i Malmö för vad som är legitim retorik på gator
och torg.
De politiker som deltog i hearingen är Jan Steimer (SPI), Fredrik Fernqvist
(MP), Allan Widman (FP), Carina Nilsson (S), Sten Andersson (SD), Yvonne
Jönsson (KD), Morgan Svensson (V), Catharina Elgh-Linander (M). De bjuds in
en och en att utfrågas av en panel bestående av Fredrik Sieradzki, Caroline
Bilander och Jonas Fredenholm.
Här är frågorna som ställdes till partiföreträdarna:
1. Var går gränsen för det demokratiskt acceptabla? (Utfrågarna syftar på att
gruppen ”Det är vi som bestämmer” inför demonstrationen deklarerat att
matchen skulle stoppas med alla medel. Utfrågarna säger också att en grupp
demonstranter skanderade en text på arabiska ”med klart antijudiskt
innehåll.”)
2. Hur ska polariseringen i Malmö minska? (Utfrågarna anser att ”en grupp unga
människor som möter vår lokaltrafik, våra brandmän och poliser med öppet
våld” misstänkliggör en stor grupp vilket försämrar möjligheten till
integration.)
3. Hur kommer ni i framtiden att främja demonstrations, mötes- och
yttrandefriheten?
4. Hur ska hot och attentat riktade mot judar i Malmö förhindras?
(Frågorna formulerades något olika till de olika partiföreträdarna).
Morgan
Svensson (V), ordförande för Vänsterpartiet i Malmö.
1. Var går gränsen för det demokratiskt acceptabla?
– Vi har gått ut väldigt tydligt med att vi inte accepterar våld. Både AFA och
andra grupper uteslöts snabbt ur planeringen av demonstrationen. När de
grupperna ändå mobiliserade inför demonstrationen förde jag en diskussion
med polisen och polisen sa tydligt att vi inte kunde föra bort dem från
demonstrationen. Vi kunde ha valt att avbryta demonstrationen men det hade
inneburit att även de andra 99 procenten av demonstranterna nekats att
uttrycka sin åsikt.
2. Hur ska polariseringen i Malmö minska? – Minska de sociala klyftorna i
samhället.
3. Hur kommer ni i framtiden att främja demonstrations, mötes- och
yttrandefriheten?
– Yttrandefriheten är ytterst hotad. Vi får en olycklig inblandning av en
tredje part - polisen. Jag har ingen generell lösning på hur vi ska hantera
de här extrema grupperna som förespråkar våld.
4. Hur ska hot och attentat riktade mot judar i Malmö förhindras?
– Man kan alltid bli bättre och tydligare när det gäller att ta avstånd.
Lyssna
på utfrågningen av Morgan Svensson
Carina
Nilsson (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.
1. Var går gränsen för det demokratiskt acceptabla?
– Våld är inte acceptabelt i demonstrationer. Man skulle ha bett de maskerade
att åka hem, och om de inte gjorde det skulle man själv ha åkt hem.
Egentligen tycker jag att polisen skulle ha agerat starkare. Det var en
enorm polisinsats, ändå lyckades man inte stoppa våldet.
2. Hur ska polariseringen i Malmö minska? (Carina Nilsson fick inte svara på
frågan.)
3. Hur kommer ni i framtiden att främja demonstrations, mötes- och
yttrandefriheten?
– Vi har tillsatt en antidiskrimineringskommitté som ska motverka
diskriminering.
4. Hur ska hot och attentat riktade mot judar i Malmö förhindras?
– Fördöm alla typer av våld. Det är allvarligt att det finns ett hot mot
judiska församlingen, och om man känner att inte samhället tar det på allvar
är det ännu hemskare.
Lyssna
på utfrågningen av Carina Nilsson
Yvonne
Jönsson (KD), kommunfullmäktigeledamot.
1. Var går gränsen för det demokratiskt acceptabla?
– Vi måste alltid värna minoriteternas rättigheter. Där måste vi vara
oförtröttliga. Vi förespråkar etiska samtal i skolan där man tar upp sådana
frågor.
2. Hur ska polariseringen i Malmö minska? – Vi vill motverka alla former av
rasism, även utanförskap och utsatthet. Vi vill ha en blandad bebyggelse,
till exempel vill vi att MKB upplåter en del av sina lägenheter i Rosengård
till ägarlägenheter.
3. Hur kommer ni i framtiden att främja demonstrations, mötes- och
yttrandefriheten?
– Vi försöker genom opinionsbildning och artiklar att förmedla ett annat
synsätt.
4. Hur ska hot och attentat riktade mot judar i Malmö förhindras?
– Vi tycker det är oacceptabelt att judiska församlingen har höga kostnader
för sin säkerhet - det är inte en kostnad som de ska behöva bära själva.
Lyssna
på utfrågningen av Yvonne Jönsson
Fredrik
Fernqvist (MP), ledamot i kommunstyrelsen.
1. Var går gränsen för det demokratiskt acceptabla?
– Det är aldrig legitimt med våld i demonstrationssammanhang. Det var därför
som vi i Miljöpartiet inte deltog i Stoppa matchen-demonstrationen – för att
det inte fanns garantier för icke-våld.
2. Hur ska polariseringen i Malmö minska? – Vi måste minska den strukturella
diskrimineringen i samhället och kämpa för allas lika värde. På kort sikt är
det viktigt att det förs en diskussion mellan organisationer och samfund.
Demokratiprojekt i skolan är viktigt.
3. Hur kommer ni i framtiden att främja demonstrations, mötes- och
yttrandefriheten?
– Jag kan tycka att man starkare måste markera att våld är oacceptabelt.
4. Hur ska hot och attentat riktade mot judar i Malmö förhindras?
– Vi kan ta varje tillfälle att ta avstånd. När det gäller kriminella
handlingar är det polisen som måste ingripa.
Lyssna
på utfrågningen av Fredrik Fernqvist
Jan
Steimer (SPI), ledamot i kommunfullmäktige.
1. Var går gränsen för det demokratiskt acceptabla?
– Vi ska inte acceptera våldsyttringar vid fredliga demonstrationer. Ledningen
för Stoppa matchen-demonstrationen borde ha stoppat den gruppen (syftar på
”Det är vi som bestämmer”).
2. Hur ska polariseringen i Malmö minska? – Först: Acceptera att vi har ett
problem. Ta avstånd från sådana yttringar. Sedan gäller upplysning. Att man
informerar om olika människogrupper och ger basfakta. Alla ska ha
information om olika religioner, till exempel.
3. Hur kommer ni i framtiden att främja demonstrations, mötes- och
yttrandefriheten?
– Vi har demonstrationsfrihet och yttrandefrihet. Jag menar att de
demokratiska spelreglerna vi har i landet är tillräckliga. Frågan bör
hanteras på alla nivåer. Lyftas fram i kommunfullmäktige och i de
nämnder som har att hantera frågan.
4. Hur ska hot och attentat riktade mot judar i Malmö förhindras?
– Det ingår i hela det demokratiska samhället att man respekterar de
rättigheter och skyldigheter som finns. Det jag tycker är synnerligen
allvarligt är när man skändar gravplatser. Det är nog bland det grövsta man
kan göra i ett modernt demokratiskt samhälle.
Lyssna
på utfrågningen av Jan Steiner
Allan
Widman (FP), riksdagsledamot.
1. Var går gränsen för det demokratiskt acceptabla?
– Jag är inte beredd att acceptera våld och skadegörelse i något sammanhang.
Men det blir än värre när det sker som ett uttryck för ett hat mot en grupp.
Då blir den sociala stabiliteten allvarligt hotad.
2. Hur ska polariseringen i Malmö minska?
– Det viktigaste vi kan göra är att ingjuta hopp hos de ungdomar, i
segregerade områden, som idag inte ser framgång i skola och karriär framför
sig.
3. Hur kommer ni i framtiden att främja demonstrations, mötes- och
yttrandefriheten?
– Det vi ser i Malmö idag visar att vi inte kan ta tryckfriheten och
yttrandefriheten för självklar. Alla politiker som är verksamma i Malmö
måste fundera ytterligt noga innan de tar tydlig ställning i
utrikespolitiska frågor som angår minoriteter i vår stad.
4. Hur ska hot och attentat riktade mot judar i Malmö förhindras?
– Man ska inte ligga lågt när man misstänker antisemitism utan stå upp och
tala om att det inte är tillåtet.
Lyssna
på utfrågningen av Allan Widman
Sten Andersson (SD), ledamot i kommunstyrelsen.
1. Var går gränsen för det demokratiskt acceptabla?
– Blir det bråk, stoppa demonstrationen, låt polisen sköta det och gå hem.
Tyvärr är det så att det har flyttats fram gränser vad gäller
våldsanvändning i samband med demonstrationer.
2. Hur ska polariseringen i Malmö minska?
– Malmö tar emot flest invandrare per capita. Malmö har inte resurser för att
klara det. Det hade varit bättre att fördela gracerna över hela riket.
3. Hur kommer ni i framtiden att främja demonstrations, mötes- och
yttrandefriheten?
– Vi i Sverigedemokraterna drabbas på samma sätt som ni. Detta ska polisen
åtgärda, och för vår del i SD har polisen skött sig exemplariskt de senaste
två-tre åren.
4. Hur ska hot och attentat riktade mot judar i Malmö förhindras?
– Vi har lagt två motioner i kommunfullmäktige där vi oroar oss för den
växande antisemitismen som drabbar både äldre Malmöbor och skolungdomar.
Lyssna
på utfrågningen av Sten Andersson
Catharina
Elgh Linander (M), ledamot i kommjunfullmäktige och kultur- och
fritidsnnämnden.
1. Var går gränsen för det demokratiskt acceptabla?
– Man borde ha sagt nej till de maskerade i demonstrationen.
2. Hur ska polariseringen i Malmö minska?
– Arbetslinjen är det som ska hindra utanförskapet i sin värsta avart.
3. Hur kommer ni i framtiden att främja demonstrations, mötes- och
yttrandefriheten?
– Jag och mina partikollegor ska göra vårt bästa för att majoriteten ska gå ut
med budskapet att även en tennismatch är ett grundlagsskyddat möte.
4. Hur ska hot och attentat riktade mot judar i Malmö förhindras?
– I grund och botten handlar det om kunskap. Jag jobbar som rektor och ser hur
ytlig högstadieelevernas kunskap om historien är. Där skulle man kunna jobba
oerhört mycket mer.
Lyssna
på utfrågningen av Catharina Elgh Linander