Hot mot politiker kommer oftare från folk som är arga över sådant som nedläggningar av skolor eller sjukhus än från främlingsfientliga grupper.
Det visar en kartläggning från Svenska kommunförbundet.
MALMÖ. Statsvetaren Agneta Blom är sekreterare i den parlamentariska "Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda", som leds av riksdagsledamoten Berit Högman (s). Agneta Blom beskriver de tre vanligaste grupperna som hotar politiker:
- Det finns missnöjda medborgare som hotar politiker i samband med beslut om sådant som nedläggningar av skolor eller sjukhus. Det handlar ofta om medborgaropinioner som spårar ur.
- Sedan finns det hot från psykiskt sjuka personer som är mer inriktade på politikern som individ än på sakfrågor. De kan anse sig illa behandlade av samhället och gör politikern till symbol.
- Hoten från rasistiska grupper eller andra extremister är ideologiskt politiska. De går ofta ut på att politikern ska skrämmas till tystnad.
Vilka grupper som oftast hotar politiker framgår inte av den utredning som Agneta Blom arbetar med. Men även Svenska kommunförbundet har undersökt våld och hot mot politiker. Lokala politiker över hela landet som är ordförande i någon nämnd har deltagit i två enkätundersökningar. Båda undersökningarna visar att de allra flesta hoten kommer från enskilda individer som är missnöjda med politiska beslut, eller från psykiskt sjuka. Andelen hot från rasistiska eller främlingsfientliga grupper var mindre, och minskade från år 2001 till 2004.
Svenska kommunförbundets undersökningar visar också att politiker i ledande positioner, exempelvis kommunalråd, har blivit mer utsatta för våld under 2001-2004. Totalt har våld och hot mot politiker varken ökat eller minskat under perioden.
- Ju mer exponerad en politiker är desto större är risken, säger statsvetaren Agneta Blom.
- Ilmar Reepalu tillhör en grupp som är väldigt exponerad. Han är ju ett stridbart kommunalråd i en stor kommun och ordförande i Svenska kommunförbundet.
Utredningen som Agneta Blom arbetar med visar att hot är betydligt vanligare än våld. I en enkätundersökning uppgav en procent av 1 629 lokalpolitiker att de utsatts för våldshandlingar. Nästan var tredje kommun- och landstingspolitiker hade blivit trakasserad, hotad eller utsatt för våld.