Hur förändras Kriminalvårdens vård av psykiskt sjuka fångar?
– Den viktigaste utvecklingen är de nya SRI-platserna. Små avdelningar för
särskilt resurskrävande intagna. Nuvarande psyk- och stödavdelningar kommer
att få lite mer resurser, till exempel i form av psykolog, sjuksköterska och
tid med psykiater.
Vilka ska placeras på SRI-avdelning?
– Vi ser tre grupper. Dels de utagerande, aggressiva. Det är intagna som har
kort stubin och svårt att koncentrera sig, de kanske är rörliga och vandrar
omkring. Man kan misstänka att många av dem har adhd.
– Nästa grupp intagna kallar vi ”behandlingsbara”, intagna med depressioner
eller annan psykisk störning som kräver läkemedel eller särskilt stöd och
tillsyn.
– Till sist är det de ”särpräglade”, kufarna. Bland dem gissar vi att det
finns en del med utvecklingsstörning.
En del intagna klagar över sysslolöshet och försämrade villkor, jämfört med
vanliga anstalter.
– I bästa fall leder vistelsen på SRI-avdelning till att man kan gå ut och
verkställa resten av sin påföljd på normalavdelning. Där finns den vanliga
verksamheten. Men det hänger på hur den intagne fungerar. Och vi ser hellre
att folk börjar på SRI om de behöver det, för att sedan slussas ut på
normalavdelning, istället för tvärtom. SRI-placeringen ska inte behöva vara
permanent, om inte behovet finns.
Vad betyder det för kriminalvården att allt fler fångar får psykiatrisk
diagnos?
– Det ökar kraven på samverkan med den vanliga psykiatriska vården. Har man
exempelvis adhd behöver man kanske psykiaterkontakt när man kommer ut. En
del av dem vi tidigare bara låst in blir så bra att de kan börja i skolan
igen – vilket ställer krav på till exempel utbildnings- och lärlingsplatser.
Det är en utveckling vi bara sett början på, tror jag.