I framkant för framtidens tingsrätt

Att hitta en lösning på tvister är bland det roligaste med domaryrket. Det tycker Eva Wendel Rosberg som är ny lagman vid Malmö tingsrätt sedan augusti. Hon är chef för tingsrättens 140 anställda och ska också leda rättegångar – när hon hinner.

MALMÖ. En stor förändring håller på att genomföras i Sveriges domstolar. Sedan den 1 november videofilmas förhören under rättegången. Därmed ska vittnen oftast slippa komma till hovrätten om målet prövas där.

– Det blir mer rättssäkert, säger tingsrättens nya chef Eva Wendel Rosberg.

Efter ett och ett halvt år som hovrättslagman är Eva Wendel Rosberg tillbaka på Malmö tingsrätt. Den 25 augusti i år blev hon tingsrättens lagman, alltså chef för de 140 anställda. Arbetet på tingsrätten har under hösten präglats av ändringarna i rättegångsbalken som kallas, efter regeringens proposition, En modernare rättegång, EMR.

EMR är en omfattande reform i den traditionella domstolsvärlden. Största nyheten är att alla förhör videofilmas för att inspelningarna ska kunna användas i hovrätten när mål överklagas dit. Vittnen som blivit förhörda i tingsrätten ska i de flesta fall inte behöva komma till hovrätten.

Eva Wendel Rosberg ser stora fördelar med videoinspelningarna. Som hovrättslagman har hon erfarenhet av hur vittnens minnesbilder bleknar över tiden.

Om ingen är frihetsberövad kan det dröja ett år mellan förhandlingen i tingsrätten och hovrätten.

– Vittnen kan komma till hovrätten och säga: ”Det där kommer jag inte ihåg, det där har jag lagt bakom mig”. Det kan bli ganska avslaget. När nu hovrätten får samma material som tingsrätten blir det mer rättssäkert.

Eva Wendel Rosberg har ingått i en referensgrupp som testat den nya inspelningstekniken, och hon är nöjd.

– Det är väldigt diskret gjort. Man tänker inte på att man blir filmad.

Tingsrätten använder endast en kamera, och den är riktad mot den som förhörs. Hur andra reagerar, till exempel hur ett offer reagerar på en anklagads uppgifter, framgår inte av inspelningarna.

Det kan vara en nackdel för hovrätten, tycker Eva Wendel Rosberg.

– Jag tycker själv alltid att det är intressant att se om det kommer en reaktion när någon påstår att någon annan har gjort något. Det kan ha betydelse.

När hovrätten använder inspelade vittnesförhör försvinner också möjligheten att ställa nya frågor till vittnet, eller formulera frågorna på ett nytt sätt.

– Det kan tillkomma nya omständigheter och åklagaren kan vilja ställa kompletterande frågor i hovrätten. Men det är ännu oklart i vilken utsträckning hovrätten kommer att ge tillstånd, säger Eva Wendel Rosberg.

Utgångspunkten är att färre mål än tidigare kommer att släppas upp för omprövning i hovrätten.

– Tyngdpunkten i rättsskipningen ska ligga i tingsrätten. Så det gäller för åklagare och försvarare att de nogsamt tänker igenom hur de ska lägga upp sina frågor och sin utredning när de kommer hit. De kan inte alltid räkna med att det blir en ny förhandling i hovrätten, säger Eva Wendel Rosberg.

För tvistemål inklusive familjemål som avgörs i tingsrätten krävs numera prövningstillstånd för prövning i hovrätten.

– Ingen vet i vilken omfattning prövningstillstånd kommer att beviljas, konstaterar Eva Wendel Rosberg.

I tingsrätten är nämndemännen, alltså lekmän, i majoritet och kan rösta ner rättens ordförande – domaren. I hovrätten, däremot, är nämndemännen i minoritet.

– Om nämndemännen röstar ner ordföranden i tingsrätten utgår jag från att det blir prövningstillstånd i hovrätten – om ordföranden inte har haft totalt fel.

Att domaren i tingsrätten blir nedröstad hör inte till vanligheterna.

– Men jag kan se en benägenhet att nämndemän röstar ner notarierna som dömer i bötesmål. Det händer att ordföranden vill gå på en polismans uppgift och döma, så ifrågasätter nämndemännen polismannens uppgift och vill frikänna. I alla sådana mål som jag känner till har hovrätten gått på ordförandens uppgift och ändrat tingsrättens dom.

Oftast är rättens ordförande och nämndemännen ense.

– Ordföranden ska guida i hur praxis ser ut. Men det är ingen exakt vetenskap. Det är viktigt att det är ett öppet klimat i överläggningen.Nämndemännen ska vara med i diskussionen. Ska man döma någon till livstid eller tio års fängelse är det viktigt att alla känner sig övertygade om hur de vill döma när de går därifrån.

Eva Wendel Rosberg

Aktuell: Ny lagman på Malmö tingsrätt – det vill säga chef för domstolen med 140 anställda och en budget på 80 miljoner.

Hon efterträdde Barbro Thorblad som nu är generaldirektör för Domstolsverket.

Bakgrund: Tillträdde tjänsten som tingsrättens lagman den 25 augusti.

Var dessförinnan hovrättslagman – chef för en avdelning i hovrätten, dessförinnan chefsrådman vid Malmö tingsrätt och innan dess rådman vid tingsrätten.

Familj: Gift. Har tre vuxna egna barn och två bonusbarn.

Bor: I lägenhet i Malmö.

Senast lästa skönlitterära bok: ”Sonat till Miriam” av Linda Olsson.

Lyssnar på: Allt från opera till pop.

Gör på fritiden: Promenerar, tränar jympa, läser skönlitteratur. Reser gärna.

Ledord som chef: Kommunikation. Öppenhet. Högt i tak. ”Det som jag inte får veta, kan jag inte göra något åt. Får jag vetskap är det inte säkert att jag kan göra någonting, men då får jag åtminstone chansen.”

Eva Wendel Rosberg om...

... vad som utmärker en bra domare:

– Man ska vara en skicklig jurist. Men det är bara hälften. Andra hälften är att bemöta människor på ett bra sätt och tala så att de förstår. De som kommer hit ska känna att de får komma till tals. En bra domare måste också kunna hålla huvudet kallt i en stressig miljö.

... det bästa med domaryrket:

– Jag har sysslat mycket med tvistemål. Det händer att parter som varit ovänner i åratal når en frivillig lösning när vi försöker hitta kärnan i tvisten. Det är nästan det roligaste i domaryrket.

... risken för hot och våld:

– Det är ju vanligt att poliser och åklagare utsätts. Men vi domare har hittills varit ganska förskonade.

... säkerhet på tingsrätten:

– Nyligen har en utredning tillsatts om säkerhetsaspekten. Senast när man utredde säkerheten tyckte man inte att det var acceptabelt med larmbåge, men det var före 2001. Samhället ser helt annorlunda ut idag. Människor är vana vid att bli kontrollerade. Klimatet har hårdnat. Allt oftare får vi indikationer från polisen och Säpo om att det finns en hotbild. Det blir allt vanligare att man förordnar om säkerhetskontroll.

– I det nya polishuset får vi en ny säkerhetssal – det är vi glada för.

... hur det påverkar ens liv att vara domare?

– Man kan ställa lite högre krav på en domare. Man ska absolut vara laglydig. Ingen ska ha svart arbetskraft, men för en domare är det helt oacceptabelt.

– Yrket kan också påverka oss på andra sätt. Om du berättar om en upplevelse kan jag tänka: Så upplevde du det. Men om det var någon annan där kanske den personen upplevde det på ett annat sätt. Det innebär inte att jag tänker att du ljuger. Alla har sin egen uppfattning om något som har hänt.

– Mina barn har sagt till mig att jag är yrkesskadad. De är vuxna nu, men när de var i den åldern att de skulle ut och roa sig var jag kanske mer orolig än andra. För jag såg ju baksidan här på tingsrätten. Kriminaliteten. Det är synd. Människor ska kunna vara ute utan att vara rädda.