Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Ilskan kvar efter praons snitt

Ilskan kvar efter praons snitt
Läkaren lät en praoelev skära i Sofia under kejsarsnittet. Efter Sydsvenskans avslöjande dröjde det fyra månader innan hon och sambon Per fick kontakt med ledningen för kvinnokliniken på Sus.BILD: Foto: Julia Lindemalm
...

Ilskan kvar efter praons snitt

Malmö.

Förra veckan fick kvinnokliniken på Sus i Malmö hård kritik för att en läkare låtit en praoelev skära i patienter under två kejsarsnitt.
Det var först när Sydsvenskan avslöjade händelserna som de drabbade fick veta vad som hänt.
Vi har träffat ett av föräldraparen som har väntat över fyra månader på ett samtal med ansvariga på kliniken.

När Per läste i Sydsvenskan om praon som fått skära under ett kejsarsnitt tänkte han:
– Det kan ju inte vara vi, ingen har informerat oss.
Men det var det.
Samma dag som artikeln publicerades fick hans sambo Sofia ett samtal från den ansvariga läkaren som låtit praoeleven skära i Sofia och lägga lokalbedövning i såret.
– Hon sa att hon ringde på eget bevåg. Men nu vet vi att hon blivit uppmanad att ringa, berättar Sofia.
Läkaren hade en femton- årig släkting med sig vid fyra olika kejsarsnitt under en praoperiod i våras. Vid två tillfällen tittade femtonåringen på, vid två fick praon skära i patienten och lägga lokalbedövning. Praon var också med vid en förlossning med sugklocka och undersökte en patient vaginalt i samband med förlossningen.
I Sofias fall ritade läkaren först ett streck på magen, sedan fick praon själv skära genom huden. Det är också det enda som anmälts enligt lex Maria eftersom sjukhusets chefsläkare bedömt att det fanns risk för allvarlig skada vid operationen.
När Sydsvenskan träffar Sofia och Per, som egentligen heter något annat, har de precis haft ett möte med kvinnoklinikens chef Göran Lingman.
För första gången på fyra månader, sedan de fick reda på vad Sofia utsattes för i samband med det planerade kejsarsnittet, känner de att någon lyssnat.
I deras fall handlar det inte enbart om att en praoelev var delaktig i deras förlossning. De är också missnöjda med förlossningsplaneringen. Sofia, som har en kronisk sjukdom som gör henne till en riskpatient, har inte känt att kvinnokliniken tagit henne på allvar under graviditeten. Besök har inte journalförts och anteckningar har ändrats i efterhand.
– Till exempel rekommenderar Socialstyrelsen kejsarsnitt för blivande mammor med min sjukdom. Då fick jag höra att jag inte skulle lyssna på skräckpropaganda. Jag tycker att klinken brister i sin riskanalys.
Dagen för det planerade kejsarsnittet blev hon och Per först presenterade för en läkare. Men bara en kort stund senare kom en annan läkare in och presenterade sig som den som skulle utföra kejsarsnittet. Läkaren presenterade också sin "assistent", som var femton-åringen.
– Jag trodde att det var en läkarstudent som tränade patientkontakt som man gör tidigt i utbildningen. Det är ju ett universitetssjukhus och man får vara beredd att möta studenter, säger Sofia.
– Egentligen tänkte jag inte så mycket mer på det förrän i samband med checklistan före operationen. Då presenterar sig alla som är i operationsrummet och berättar vad de ska göra. Jag blev förvånad över att assistenten inte riktigt kunde förklara sig.
Per säger att de båda var så koncentrerade på Sofia och barnet att de inte gjorde något mer åt funderingen.
Den fem månader gamla dottern mår bra. Hon äter koncentrerat under intervjun, samtidigt tittar hon sig nyfiket omkring med sina stora blå ögon.
Sofia har också hämtat sig. Men ilskan över hur hon blivit behandlad sitter kvar.
De första månaderna av den nya familjens liv har hon fått ägna en hel del tid åt att få kontakt med kvinnokliniken.
– Jag undrar egentligen hur stort ansvar patienten har för att få reda på vad som hänt.
Semestrar och Socialstyrelseutredningen har varit förklaringar från sjukhuset till varför det dröjt så lång tid innan Sofia och Per fått ett ordentligt möte med ansvariga.
Som Sydsvenskan berättat tidigare hade klinikchefen Göran Lingman gett tillstånd till att läkaren fick ta emot en praoelev.
– Men det handlar inte om att det saknas ett tydligt pm för praoverksamheten. Det handlar om en läkare som agerat ytterst omdömeslöst, säger Sofia.
De känner båda att frågan om patientsäkerheten sopats under mattan från klinikens sida – eftersom det inte, enligt kliniken, hände något med patienten eller barnet.
Socialstyrelsen ger dock kliniken skarp kritik i frågan om patientkontakt och patientsäkerhet.
Bland annat pekar myndigheten på att det finns en okunskap om patienters rätt till korrekt information när Sofia och de andra patienterna inte fick reda på att det var en praoelev med.
Socialstyrelsen ifrågasätter också den hierarkiska kultur som medförde att ingen opponerade sig mot det olämpliga i att praoeleven var närvarande.
– Göran Lingman tog frågan om patientsäkerheten på allvar. Det känns bra och jag hoppas att alla förstår allvaret, säger Per. Men fortfarande tycker jag att det är olämpligt att den opererande läkaren är ansvarig för en utbildning av blivande specialister med tanke på vad som hänt.
Hon och Per har beslutat sig för att lägga händelsen bakom sig.
– Det viktigaste är att de mår bra, säger Per och nickar mot Sofia och dottern.

Annons:
Annons:
”Jag ser det som en engångs- företeelse”

– Det är ett långsiktigt arbete att bryta ner hierarkier och ändra kulturer, säger Göran Lingman, klinikchef på kvinnokliniken på Sus sedan ett år.
Fallet med läkaren som lät en praolev skära i patienter har satt fart på diskussionen.
Patientsäkerhetskulturen har varit uppe på ledningsgruppen, i samverkansrådet med facket och på flera andra nivåer, berättar Göran Lingman.
– Patientsäkerheten är något som jag lägger stor vikt vid, och att vi har ett öppet klimat där medarbetarna också tar ansvar.
Han säger att läkaren begick ett allvarligt fel, men någon borde ha sagt till i samband med checklistan inför kejsarsnittet.
– Det finns redan i systemet att om någon upptäcker ett fel så ska vederbörande också slå larm.
Vad händer nu med läkaren?
– Socialstyrelsen har redan gett en reprimand. Jag och andra av läkarens chefer har haft flera samtal med denne och läkaren är djupt ångerfull. Det var ett misstag som inte kommer att upprepas. Om Socialstyrelsen kommer att göra mer vet jag inte.
Läkaren är ansvarig för en form av specialistutbildning. Kommer det uppdraget att fortsätta?
– Ja, läkaren ifråga har gjort massor av bra för våra studenter. Jag ser felet som begåtts som en engångsföreteelse, säger Göran Lingman.

Socialstyrelsens krav på kvinnokliniken

Socialstyrelsen har beslutat att kvinnokliniken, senast den 19 oktober i år, ska ha redovisat en handlingsplan för förbättrad patientsäkerhetskultur på kliniken. Socialstyrelsen ser bland annat allvarligt på att kliniken inte haft ett öppet klimat och kultur som möjliggjort en diskussion om lämpligheten att en praoelev var med vid operationen.
Kliniken ska också redovisa hur sjukhusets nya riktlinjer för praoverksamhet har förverkligats.

Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu