För forskarna är det närmast självklarheter vad som leder till att folk blir
grovt kriminella när man frågar runt bland statliga institutioner som
Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen och bland forskarna på universitet
och högskolor:
En kombination av individuella och sociala faktorer.
De övergripande faktorerna i samhället är arbetslöshet, fattigdom och
segregation.
Samt små möjligheter att ändra sin situation - det som kallas social rörlighet.
I "social utsatthet" kan även inrymmas trångboddhet, dåliga skolor, och mycket
kriminalitet i närmiljön.
Ju tidigare brottsdebut, desto större risk för att kriminalitet blir livsstil
lång tid framöver. Detta vet man mycket om.
- Gruppen ungdomar är ganska välforskad. Vi vet vilka ungdomarna är och vi vet
relativt väl varför de hamnar där de hamnar, säger Catrine Kaunitz, forskare
vid Socialstyrelsen.
Allt är inte samhällets fel - alla fattiga i miljonprogrammen blir inte
kriminella. Istället är det i kombination med individuella faktorer som
risken är som störst. Från psykiska problem till mer allmäVnt svårhanterligt
temperament. Och med föräldrar som - kanske på grund av egna problem - inte
klarar att ta hand om sina barn på ett bra sätt.
VapenMarie Torstensson Levander, professor i hälsa och samhälle, anser att de
individuella faktorerna är viktigaste orsaken till att bli kriminell.
- Det här är individer som väldigt tidigt visat avvikelser i beteendet, redan
på småbarnsstadiet. Det kan vara små barn med problem med aggression, som är
väldigt impulsiva. På grund av det hamnar de hela tiden vid sidan av i
samhället.
Redan tidigt behövs insatser från samhället för att minska risken för att en
sådan person ska bli grovt kriminell.
- Men man fångar aldrig upp det förrän personen är ett jätteallvarligt
problem, för sig själv eller för andra. Personen är minst femton, men ofta
ännu äldre.
- Det är typiskt politiker, som nu - man reagerar först när man har ett akut
problem. Men allt blir svårare att komma till rätta med ju längre tiden går.
Det som behövs är insatser i personen och föräldrarnas närhet - BVC, skola,
socialtjänst och kanske barnpsykiatrin.
Här kommer fattigdom och segregation in.
- I lågresursområden har man ofta inte samma resurser till sin hjälp, och inte
samma kvalitet i resurserna. Och resurssvaga föräldrar har själva svårare
att ge tillräckligt stöd. Det adderar problemen, säger Marie Torstensson
Levander.
Brottsförebyggande rådet lyfter i en rapport från 2009 fram ytterligare två
omständigheter som utgör "plattform för organiserad brottslighet". Det ena
är att de kriminella har goda kontakter utomlands för att kunna importera
knark, vapen, cigaretter och alkohol, men samtidigt har en stark lokal
förankring. Det senare för att kunna sälja varorna till låg risk.
Det andra att näringslivet inlemmas i kriminalitet genom svarta löner och
andra ekobrott och genom att köpa eller sälja illegala varor.
En faktor har enligt Brå:s forskarchef Lars Korsell visat sig viktig för att
den organiserade brottsligheten inte har starkare fäste än den har i
Sverige, jämfört med till exempel Italien: folks förtroende för
myndigheterna.