Sydsvenskan har granskat brottsligheten på stråket och hur det gick till när
länsstyrelsens fattade det historiska beslutet om att Sveriges mest
omfattande kameraövervakning av vanliga medborgare.
Länsstyrelsens överdirektör körde över sina underlydande.
Tjänstemännen som brukar besluta om kameraövervakning var färdiga med
utredningen om kameraövervakningen längs stråket förra veckan. De var redo
att fatta beslut. Och de tänkte avslå begäran.
Men länsöverdirektören Lise-Lotte Reiter fick reda på hur tjänstemännen tänkte
besluta, och avbröt processen, uppger källor med insyn i beslutsprocessen.
Hon skulle själv ta beslutet, tillsammans med chefsjuristen Per Almström.
–Det här var ett principiellt viktigt beslut som kan få betydelse för
länsstyrelsens sätt att se på sådan här frågor i fortsättningen. Då ska
länsledningen ta beslutet, säger Lise-Lotte Reiter.
Sydsvenskan har kartlagt alla polisanmälningar om brott som ska ha skett på
stråket under 2006.
Granskningen visar att brottsligheten är ojämnt fördelad över stråket. På
den första delen, Hamngatan fram till Stortorget, anmäldes två brott,
misshandel, under 2006.
På sträckan från Regementsgatan upp till Triangeln vill kommunen sätta upp
åtta kameror.
Där anmälde under 2006 fem fall av misshandel och sexuellt ofredande. Några
fall av fickstöld. Inte ett enda personrån.
Det var detta som gjorde att utredarna ville säga nej till
kameraövervakningen, enligt Sydsvenskans källor.
Länsöverdirektör Lise-Lotte Reiter anser att utredarna tittat för mycket på
lagtexten.
–De läser mycket striktare, medan vi väger in kamerornas relevans i ett
samlat arbete som Malmö kommun bedriver mot brottsligheten i Välfärd för
alla, säger Lise-Lotte Reiter.
–Det juristerna gör en strikt tillämpning av lagstiftningen medan vi sätter
in kamerorna i ett större sammanhang.
I ansökan målar kommunen och polisen visserligen en mörk bild av Malmö.
Våldsbrotten ökar, 16 människor har mördats eller dräpts, våldtäkterna ökar
med nära 50 procent, och rånen ökar. Men det polisen skriver i sin analys
gäller ”stråkets stadsdelar” som det står.
Alltså inte de platser som ska kameraövervakas. Polisens uppgift om antalet
mord och dråp är felaktig.
”Under första halvåret 2006 har det skett 26 mord eller dråp i Malmö stad,
varav 16 har skett i stråkets stadsdelar.”
Men siffrorna gäller försök till mord och dråp, visar det sig när
Sydsvenskan kontrollerar.
–Det har vi missat. I bilagan framgår vilka brottskoder vi har sökt på, men
jag förstår din poäng, säger Magnus Andersson som gjort rapporten.
I slutet av polisens analys finns en undersökning liknande den som
Sydsvenskan gjort, över de gator som övervakas. Polisens analys gäller
första halvåret 2006. På sträckan Regementsgatan upp till Triangeln har inte
skett ett enda rån och inte ett enda personrån, visar kartbilderna som
polisen tagit fram. Ett punkt för misshandelsfall är markerad, tre för
fickstölder eller väskryckningar och sex för skadegörelse.
Kartbilderna har länsstyrelsens beslutsfattare inget minne av.
– Jag kommer inte ihåg det, säger Per Almström.
Länsöverdirektören Lise-Lotte Reiter har inte tagit tittat på den delen av
utredningen. Hon är på konferens och kan inte titta efter i utredningen.
– Där jag befinner mig nu kan jag inte kan jag inte kommentera precis vad
det här är som du pratar om.