Den 23-åriga kvinnan har en sida på nätverket Facebook. Där har hon under
åren lagt upp bilder på sig själv i olika situationer, både vardagliga och
från festliga tillfällen.
Någon har kopierat bilderna. Under rättegången, som avslutades på måndagen,
lämnade Troilius advokat Mikael Nilsson in utskrifter.
Några bilder är till exempel tagna vid ett sportevenemang i det land där hon
bor och studerar.
Argumentet är alltså att hon skulle ha laddat upp bilderna för hennes
Facebook-kontakter att titta på efter våldtäkten. Så agerar inte ett
våldtäktsoffer, menade försvaret.
– Här ligger hon och poserar med sina nyopererade bröst, fast hon skulle må
så dåligt, var Mikael Nilssons kommentar till bilderna.
Elisabeth Massi-Fritz var irriterad på vad hon kallar en panikåtgärd av det
hårt trängda försvaret.
– Det här är gamla bilder som legat ute länge, eller är tagna för länge
sedan. En är mer nytagen, där man ser att hon är opererad. Detta har
ingenting med rättegången att göra. Det påverkar inte hennes trovärdighet,
sa hon.
Försvaret försöker också starta ett porr-rykte kring den 23-åriga kvinnan.
Internetsökmaskinen Google ger 36 träffar vid en sökning. Flera av dem ser
ut att vara sexsajter. Och det har sedan i maj florerat ett rykte om att
kvinnan skulle vara porrmodell.
Carl Troilius lämnade under rättegången in en utskrift av de aktuella
Google-träffarna till tingsrätten.
– Vi tyckte att hon (den 23-åriga kvinnan, red:s anmärkning) svarade
undanglidande på hur hon försörjer sig, och vad hon studerar. Vi har vetat
om de här uppgifterna hela tiden och nu tyckte vi det var befogat, sa
advokat Mikael Nilsson.
Men Sydsvenskans granskning av sajterna visar att det är bluff. Kvinnan
finns inte på några bilder, hennes namn är inte ens klickbart och sidorna
länkar användaren vidare flera gånger. Man bombarderas även med reklam.
Några av sidorna är baserade i Korea, enligt internetsäkerhetsorganet Sitic
ett högsäte för bluffmakare som försöker kapa känsliga personuppgifter på
internet.
Kvinnans biträde, Elisabeth Massi-Fritz avslöjar för Sydsvenskan att kvinnan
upptäckte internet-attacken redan för fem år sedan.
– Då gick hon till polisen och anmälde för att försöka få hjälp att få bort
det. Det är någon som lagt in hennes namn i ett uppenbart försök att
svartmåla henne, säger Massi-Fritz.
Åklagare Bo Albrektsson jämför, på fråga från Sydsvenskan, det svartmålande
internetmaterialet med hur kvinnor ifrågasatts för hur de var klädda när de
blev våldtagna.