MALMÖ. För tre veckor sedan gav Länsstyrelsen kommunen rätt att sätta
upp 58 övervakningskameror längs stråket från Centralen till Möllevången.
Redan samma dag sa JK Göran Lambertz till Sydsvenskan att han tänkte
överklaga beslutet.
När han och tjänstemannen Mats Forslund vid JK nu undersökt kameraplanerna
närmare kommer JK med omfattande kritik:
Kamerorna kommer att göra intrång i vanliga medborgares integritet på ett
helt nytt sätt i Sverige.
Utifrån bilder i ansökan drar JK slutsatsen att kamerorna kommer att filma
in i lägenheter och kontorslokaler. Personer i lägenheterna kommer synas
tydligt, särskilt om ljuset är tänt i lägenheterna och det är mörkt ute.
JK reagerar också mot att gäster på uteserveringar kommer att bli filmade.
När restauranger och nattklubbar ansöker om att få sätta upp kameror får de
bara filma kassorna och ingångarna. Aldrig restaurang- eller dansdelarna.
På samma sätt bör uteserveringar bedömas, enligt JK.
Behovet av kameror verkar egentligen inte vara särskilt stort, enligt vad JK
kan läsa ut av kommunens ansökningshandlingar.
– Vi anser inte att Malmö stad har visat att brottsligheten är så allvarlig
att övervakningsintresset överväger intresset att inte behöva bli övervakad,
säger Mats Forslund.
– Och framförallt är brottsligheten inte koncentrerad till stråket.
Den låga brottsligheten längs stråket – på vissa delar är den så gott som
obefintlig – visste länsstyrelsens högsta ledning om. Men länsstyrelsens
överdirektör Lise-Lotte Reiter körde över sina underordnande som på de
grunderna villa avslå Malmös ansökan.
Detta kunde Sydsvenskan avslöja direkt efter länsstyrelsens beslut.
Kommunens argument att syftet med kamerorna inte bara är att minska
brottsligheten på stråket, utan att skapa en slags trygg passage underkänner
JK.
– Det har inte varit avsikten med kameraövervakningslagen, säger Mats
Forslund.
JK har mer kritik. Kommunens påstående att de elva så kallade
översiktskamerorna inte kan användas för att identifiera någon med är fel,
enligt JK:s bedömning.
Utifrån kommunens påstående bedömde länsstyrelsen att översiktskamerorna
därför inte behövde tillstånd och var fria att sätta upp när som helst.
Också det beslutet kräver JK att länsrätten river upp.