Katoliker firade alla själars afton i Malmö

Malmö.

I Östra kyrkogårdens katolska kvarter firades gudstjänst på alla själars afton. Helgens böner går till de döda som enligt den katolska tron passerar skärselden på vägen till saligheten.

MALMÖ. Det svarta krucifixet var smyckat med färska snittblommor och mängder av ljus. Mellan 150 och 200 personer samlades på lördagen på kyrkogården för en katolsk gudstjänst med församlingarna Vår Frälsare och Maria Rosengård.

På morgonen hade man firat alla helgons dag. Nu var klockan 15.30 och det var tid att fira alla själars afton. Församlingen sjöng Härlig är jorden och läste rosenkransen på svenska, polska, kroatiska och spanska.

Kyrkoherde Daniel Adner från Vår frälsares församling och Vladimir Svenda från kroatiska missionen stänkte vigvatten på församlingen.

Efter gudstjänsten följde prästerna med till gravar för att be och stänka vigvatten.

Att sätta ljus vid gravar är en katolsk sed som blev vanlig i den svenska kyrkan i mitten av 1900-talet (se faktaruta). Men det finns skillnader mellan hur svenska kyrkan och katolska kyrkan uppmärksammar de döda.

Kyrkoherde Daniel Adner beskriver den katolska tron på skärselden.

– Vi tror ju att vi det finns en mellanfas innan de döda går in i saligheten. En reningsfas. Då kan man be för de döda så att den fasen påskyndas.

Hur lång mellanfasen är, beror på hur bristfällig man har varit, säger Daniel Adner. Han konstaterar att bara Gud kan veta när en död lämnar mellanfasen och går in i saligheten. Bönerna på alla själars dag är riktade till alla döda.

– Man inkluderar alla, det är så det fungerar, säger Daniel Adner.

Har firats sedan 700-talet

Den romersk-katolska kyrkan har sedan 700-talet firat allhelgondagen 1 november. Kvällen före är allhelgona afton (All Hallows Eve – Halloween). 2 november är alla själars dag då man ber för avlidna anhöriga. Det börjar redan kvällen före med alla själars afton.

Allhelgonatraditionen var omstridd under reformationen på 1500-talet när Sverige bröt med den romersk-katolska kyrkan och grundade den Svenska kyrkan. Helgondyrkan gick inte ihop med den nya lutherska läran. Luther var också mycket kritisk mot att kyrkan tog betalt vid reningsmässor för döda.

1772 försvann allhelgonadagen som helgdag i den svenska almanackan. 1953 återinfördes den igen. Inspirationen kom från de katolska ländernas tradition att sätta ljus på gravarna. Dagen heter nu alla helgons dag och firas till minne av döda anhöriga den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.