Men de känner sig också kränkta och undrar hur landshövdingen kan bortse från de andra faktorer som påverkar Malmös skolresultat.
– Blir inte du förbannad? Det blir jag, säger Monika Grahn som är lärare på Linnéskolan.
Hon undervisar i SO och svenska och ställer frågan till sin kollega Pär Thuresson. Hon skrattade först när hon fick höra om Margareta Pålssons önskan om ett lärarbyte, hon tyckte det var fånigt. Men också väldigt kränkande för alla lärare som jobbar i Malmö kommun.
– Jag förstår inte var den här idén kommer ifrån. Skillnaderna mellan Malmö och Lund har inte med lärarna att göra, vi pratar om två kommuner med olika socio-ekonomiska förutsättningar.
Pär Thuresson delar hennes uppfattning. Han säger att Malmö har en integrationspolitik som gör att resultaten ser väldigt olika ut på olika skolor.
När Linnéskolan under flera år tog emot elever från Kroksbäcksskolan fick han möjlighet att studera arbetsmiljöns betydelse lite närmare. Limhamnseleverna låg kvar på samma, höga snitt när det gäller behörighet till gymnasiet, medan de elever som tidigare gått på Kroksbäcksskolan höjde sitt behörighetssnitt från 55 till 80 procent.
Men både han och Monika Grahn vill betona att det här inte har att göra med att lärarna på Kroksbäcksskolan skulle vara sämre.
– Tvärtom. Lärare på skolor med dåliga resultat är ofta riktiga eldsjälar som utför hästjobb, säger Monika Grahn.
En person som kan prata om skillnaderna mellan skolorna är Kostas Daskalos som jobbat på båda. Och engelskläraren berättar om stora olikheter:
– När man ska lära ut engelska glosor på Kroksbäcksskolan måste man börja med att förklara vad de svenska orden betyder. Allt tar väldigt mycket längre tid, säger han.
Kostas Daskalos ser inte att betygskriterierna är anpassade efter alla elever i Sverige. Svenska språket är centralt i inlärningen av de flesta ämnena, och är man nyligen inflyttad i Sverige blir det mycket svårare, säger han.
Monika Grahn känner igen samma förhållanden på Linnéskolan, där det ibland börjat elever som bara bott ett halvår i Sverige.
– Och det är klart att det blir svårare för de här eleverna att nå bra resultat. De har inte heller samma möjligheter till hjälp hemifrån.
De tre lärarna är överens om att det segregerade Malmö och skolornas skillnader kan vara faktorer bakom skillnaden mellan Malmö och Lund när det gäller skolresultat. En annan handlar om resurser.
– Pumpa in pengar, snälla! Vi behöver fler lärare här, säger Monika Grahn som tror att ekonomin för skolorna ser något bättre ut i Lund.
Vill man höja Malmös skolresultat är lärarbyten inte den rätta lösningen, lärarna säger samstämmigt att det tenderar att göra det rörigt för eleverna. Det skulle vara bättre om lärarna fick mer tid för att undervisa.
Pålssons uttalande gör alla fall inte situationen bättre, tror Monika Grahn.
– Allting negativt som skrivs om skolan får konsekvenser, säger hon. Ett sådant här uttalande bidrar både till att arbetslusten minskar och att unga kan dra sig för att utbilda sig till lärare.