SIBBARP. I dag är anläggningen fallfärdig. Renovering beräknas kosta mellan 50
och 100 miljoner kronor.
Sibbarps camping byggdes på 1960-talet. Flertalet byggnader, ritade av
stjärn-arkitekten Sten Samuelson, står kvar orörda.
Fritidsförvaltningen driver anläggningen under namnet Malmö camping- och
feriecenter, med upp till 30 000 belagda bäddplatser per år.
Från att ha varit fyrstjärnig är campingen i dag trestjärnig.
– Vi har byggt en ny lekplats. Det är nog därför vi har sluppit sjunka under
tre stjärnor, säger enhetschef Gernot Kiebach.
Anläggningen har isolerats för vinterbruk. Då har mögel hittats i väggar och
ventilation. En del byggnader har rivits. Andra står tomma.
– Alla servicebyggnader är mer eller mindre rivningsfärdiga, säger Gernot
Kiebach.
Senast i fjol fick campingen en ny minigolf-bana, men plywooden lades rakt på
marken. Ett år senare är banan så rutten att campingledningen inte med gott
samvete har kunnat ta betalt för spel.
Nu gör kommunen allt för att bli av med campingen.
På onsdag sammanträder fritidsnämnden. Enligt beslutsförslag ska campingen så
snart som möjligt hyras ut till en privat entreprenör.
Interna och externa bedömare har konstaterat att det krävs 50–100 miljoner
kronor för att campingen ska få en kvalitet ”som kan locka turister till
Malmö”. ”Det saknas pengar för de nödvändiga investeringarna i kommunal
ekonomi,” skriver fritidsförvaltningen.
– Standarden är undermålig för en camping i en stad av Malmös storlek. Vår
uppfattning är att kommunen inte är kompetent att driva campingen, säger
fritidsdirektör Bo Sjöström.
Förvaltningen har redan långt gångna diskussioner med en privat aktör. Om
nämnden tar beslut i morgon, kan ett hyresavtal snart undertecknas.
I förlängningen vill fritidsförvaltningen att hela campingen ska säljas, men
detta kräver en ny detaljplan.
I dag kan inte marken säljas eller upplåtas
med tomträtt, vilket krävs för att en ny entreprenör ska kunna ta lån till
de mycket omfattande investeringar som krävs.
Nu är det september och lågsäsong. Ett hundratal personer, däribland flera
barnfamiljer, beräknas under vinterhalvåret bo bland mögliga toaletter och
nedgångna duschar på området.
– Det är antika grejer här, men det är inte så jävla farligt. Om campingen ska
drivas privat måste det vara av en eldsjäl – inte någon som stoppar allt i
egen ficka, säger Bertil Andersson som har bott året runt på campingen i
sexton år.
– Jag vill att kommunen ska fortsätta driva campingen. Vi har det bra, säger
Sten Gullander, året runt-boende i husbil sedan sju år.