MALMÖ. Utredningen presenterades under fredagen.
– På det vi kallar för de tunga stråken är busstrafiken nära kapacitetstaket
redan idag, säger Anders Rubin, kommunalråd (s) och styrgruppens ordförande.
Bakgrunden är den alltjämt ökande inflyttningen till Malmö och de krav denna
ställer på kollektivtrafiken.
Politikerna i gruppen är eniga om är att framtidens trafik ska vara mer
spårbunden i de starka stråken, som från city mot Rosengård, Hyllie,
Lindängen och Bunkeflo. Trafiken ska vara miljövänlig och säker.
Mycket är politikerna eniga om, men inte allt.
Längst går folkpartiet som vill ha en metro i stället för spårvagnar. Partiet
vill ha trängselavgifter som miljöpartiet, men bara om pengarna används som
finansieringshjälp åt metron.
För moderaterna är det viktigt att förhållandena för bilismen inte försämras,
i vart fall inte förrän det finns en fullt ut fungerande kollektivtrafik.
Partiet är emot trängselavgifter som man menar gynnar bilister med stor
plånbok. Partiet vill införa ett modernt biljettsystem med förbetalda
biljetter som effektiviserar trafiken.
Moderaterna och folkpartiet vill prioritera stråket City - Slottsstaden -
Limhamn - Bunkeflo där kollektivresandet är lågt och där miljövinsterna
skulle bli stora.
Socialdemokraterna vill börja utbyggnaden på stråket City - Rosengård där
belastningen är stor och där man är nära kapacitetstaket.
Utredningen går nu på remiss. Politikerna, som inledningsvis stannat för 33
kilometer spårbunden trafik, vill veta vad detta kostar i investeringar,
drift och underhåll.
Preliminära antagen visar att ett spårvagnsystem kostar cirka 5 miljarder,
trådbussar 1 miljard, en metro cirka 25 miljarder kronor.