En ambassadmuffins ledde kärleksflyktingen Gökhan Erdal till Malmö.
Nu har han övergett planerna på en flytt över Sundet och drömmer om ett hus i
Hyllie.
– Jag börjar känna mig svensk. Jag älskar allemansrätten, rökt fisk och gör
egen snaps, säger han och skrattar.
Vi möts på Stadsbiblioteket, en av Gökhan Erdals favoritplatser i Malmö.
– Ljuset, säger han. Det är så ljust och lugnt här.
Gökhan Erdal och hans danska sambo ville egentligen flytta till Köpenhamn, men
det blev tvärstopp redan på ambassaden i Istanbul. Trots att de hade bott
ihop i ett år i Turkiet fick de inte ens komma in på ambassaden. De
dåvarande reglerna för anhöriginvandring sa att båda skulle vara över 24 år.
På svenska ambassaden var mottagandet ett annat.
– Det första som hände var att en kvinna bjöd mig på muffins och sa att man
äter många sådana i Sverige.
Paret intervjuades och fick bedyra sin kärlek till varandra åtskilda i var
sitt rum innan Gökhan Erdal beviljades svenskt visum.
Han landade i Stockholm tillsammans med ett gäng riktigt besvikna turkiska
studenter som trodde Arlanda var Stockholm.
– Det såg alldeles öde ut när vi landade. Men snart förstod vi att Arlanda låg
en bra bit från Stockholm.
Färden gick åter söderut.Gökhan Erdal flyttade in i en lägenhet i Lindängen,
en tillfällig lösning i väntan på 24-årsdagen.
Nu ska Gökhan Erdal snart fylla 25 år och alla flyttplaner över Sundet är
avblåsta. Istället drömmer han och pojkvännen om ett hus i Hyllie eller
kanske en villa i Limhamn.
– Hyllie verkar häftigt. Min pojkvän arbetar i Danmark så Citytunneln kommer
att underlätta pendlingen. Men jag älskar Limhamn också. Alla industrier,
båtar och att det står fiskare på bryggorna.
Han känner ingen längtan tillbaka till Turkiet.
– Nej, herregud. Jag bodde där i hela 23 år. Jag har turkiska tv-kanaler
hemma, det räcker.
Snart är han färdig med studierna på sfi. Nästa steg är en vända på komvux för
att skaffa behörighet till universitetet. För ett år sedan var siktet
inställt på filmregissör.
– Jag älskar fortfarande Roy Andersson, men tror att jag ska satsa på grafisk
design.
Han säger att Sverige får extra pluspoäng för att den grafiska designen ligger
i framkant, att svenska folket gillar bibliotek och för att det är så tyst
och säkert.
– Redan när jag fick en muffins på ambassaden förstod jag att Sverige var
annorlunda mot Danmark. I Stockholm hade jag däremot inte velat bo. I Malmö
känner man sig nära resten av Europa.