MALMÖ. Av Sveriges alla niondeklassare har 88,8 procent gymnasiebehörighet.
Bäst i klassen är tjejerna. Så har det sett ut i tio år.
Men inte i Malmö.
Här har gymnasiebehörigheten sedan flera år tillbaka halkat efter. Elever med
chans att komma in på gymnasiet har pendlat mellan 78 och 82 procent.
– Helt klart är läget fortfarande bekymmersamt och det är alldeles för många
Malmöelever som inte klarar kraven, sa skolkommunalrådet Agneta Eriksson
(S).
Det var för sju år sedan.
2005–2008 satsade kommunen och staten 148 miljoner kronor för att göra Malmö
lika bra som övriga landet.
Det har inte gett tillräckliga resultat. Skillnaden är fortfarande stor visar
färsk statistik från höstterminsbetygen.
Endast 70,8 procent av niorna på kommunens högstadieskolor har
gymnasiebehörighet. Nästan var tredje elev riskerar att hamna utanför
gymnasiet. Vid samma tid förra året låg behörigheten på 74,3 procent.
Av Malmös tio stadsdelar är det bara två, Rosengård och Västra innerstaden,
som går framåt.
Den största tillbakagången står Kirseberg för. Förra året saknade 22,2 procent
av niondeklassarna gymnasiebehörighet. Nu har det nästan dubblats till 39,2
procent.
Av Malmös trettio kommunala högstadieskolor är det bara sju som höjer
resultaten jämfört med förra året. Alla andra backar rejält.
På Johannesskolan, där tv-serien ”Klass 9A” spelades in, ökar andelen utan
gymnasiebehörighet från 31 till 51,9 procent.
Undantagen i betygsmörkret är Värner Rydénskolan och Slottsstaden som tar
rejäla kliv åt andra hållet.
– Alarmerande är ett för svagt ord i sammanhanget. Alla berörda ska nu lyfta
frågan och ta sig en ordentlig funderare. Att vi ser en försämring på
totalen är ingen rolig situation. Vi har blivit bättre, men inte alls så bra
som vi hade önskat, säger skolkommunalrådet Agneta Eriksson (S).
– Det är så mycket annat som måste till, förstärkningar på andra sätt. Vi kan
lägga in hur mycket pengar som helst i skolan men om ungarna har en
fullständigt odräglig situation utanför skolan så kanske inte ens tre lärare
är tillräckligt för en elev, säger hon.
Agneta Eriksson vill dock ta siffrorna med en nypa salt. Höstterminsbetygen
brukar vara lägre än vårterminens, eftersom de av tradition hålls nere för
att höjas till slutterminen.
Men även jämfört med förra årets höstterminsbetyg är de låga.
När friskolorna räknas in stiger siffrorna normalt sett med en procent.
Sommarskolor kan ge ytterligare två procent. Kommunen räknar gärna bort
förberedelseklasser (för nyanlända) vilket kan förbättra statistiken med
ytterligare två procent.