Bong gillar festivalmaten

Vad tycker du? Klicka på de blå länkarna för att själv betygsätta! Fler restauranger att sätta betyg på hittar du här.

Øby lille madhus, Rekozonen Södertull
Linssoppan (och -grytan) har fått symbolisera baksidorna med sjuttiotalets gröna vågen-era. Fullkomligt orättvist, vill vi påstå. Var den så här god, hade barnen i Lukas Moodyssons "Tillsammans" ingen som helst anledning att längta efter hamburgare.

En soppa på blandade linser och grönsaker kostar 40 kronor och smakar massor av rotfrukter, växtprotein och mustig buljong. Det, lite tid och omsorg är allt som behövs. En extra lyx är att allting är ekologiskt, vilket får maten att smaka ännu lite bättre.

Och tillhör man dem som inte äter soppa utan bröd, finns ett bageristånd nästan bredvid.

African Queen, Gustaf Adolfs torg
Det allra mesta av den exotiska mat som saluförs på festivalen går att äta året runt i Malmö. Men här snackar vi sann exotism: det afrikanska köket är vi inte bortskämda med.

På African Queen serveras tre olika rätter: köttgryta, vegetarisk gryta och grillspett som alla har yams, friterad sötpotatis som gemensam nämnare.

Vi testar grillspettet, Suya, för 55 kronor som är en saftig bekantskap med bitar av fläskkött och därtill bacon, lök och grön paprika. Till den fås tre rejäla bitar yams och tomatsalsa. Kryddningen är snäll, men det finns extra såser på för den som vill. Viss varning för den knallröda dock, som nog slår festivalrekord hetta.

African Queen är en höjdare: gott, mättande, billigt och, som sagt, exotiskt.

Kürtöskalács, Gustav Adolfs torg
Kul med någon som utmanar de friterade bananerna, lakritsremmarna och de brända mandlarna i kampen om att erbjuda något sött när energin tagit slut (det är lätt hänt).

För en tia får man en bit ungersk kaka, som i helt skick liknar spettkakans ihåliga tornform, men smakar betydligt roligare och mer. På insidan är den mjuk som nygräddat, fluffigt vetebröd, på utsidan är den sockerknäckig och hård, en vinnande kontrast.

Äter man för mycket orkar man troligtvis inte göra något mer under den dagen.

Pol-West Import och Polonez, Södergatan
Det här kan vara festivalens fulaste mat samt ett utmärkt exempel på de gamla slitna deviserna att det inte är utsidan som räknas och att man inte ska döma hunden efter håren.

Bigos för 50 kronor är en ljusbrun blandning av långkokt surkål, fläskkött och små svampbitar och ser inte ut som någonting man längtar efter att få äta (det finns en viss utseendemässig släktskap med julbordets brunkål).

Smaken däremot påminner om en syrligare och godare version av pyttipannan, fast utan potatis och med större, tokmöra köttbitar. Som tillbehör får man bröd och hela saltgurkor, sådana som inte är ättiksgurkesöta, utan bara måttfullt syrade. Hälsomat.

Skogsluffaren AB, Gustav Adolfs torg
Det är underligt att det inte finns en sådan här sillbod i Malmö året runt, som ett komplement till falafeln. Stekt sill är ju ändå väldigt skånskt och till och med Stockholm har ju sina strömmingsvagnar. Vi lovar, den hade gjort succé.

Sillrullen för 50 kronor innehåller potatismos, lökhack, lingonsylt och två fina, frasstekta sillar, allt inrullat i ett tunnbröd. Den är för stor för att ätas som en rullmacka, så man får gräva sig in med hjälp av en gaffel och orkar nästan ändå inte äta upp brödet.
Att hälla sylt på maten är egentligen en rätt märklig tradition, men i sådana här sammanhang förstår vi varför någon satte trenden. Det är gott med lingon till sill.

Minitalia, Gustaf Adolfs torg
Piadina ser ut ungefär som en crêpe, men är mer bröd än pannkaka i konsistensen, och vanlig som gatumat i Emilia-Romagna i Italien. Därifrån har den bland annat letat sig ut i rymden (proväten av ryska kosmonauter) och, sedan förra året, till Malmöfestivalen.

Vi testar varianten Super Specialo för 45 kronor med fyllning av ost, parmaskinka, spenat och burkchampinjoner. Någon kulinarisk sensation är det verkligen inte fråga om, mer som ett lite lyxigare alternativ till langosen för den som vill bli mätt utan flott.

Det finns även en vegetarisk variant för samma pris med mozzarella, ruccola, sallad och pesto.
Spring inte för långt bort från ståndet innan du hugger in, dock. De trevliga killarna i ståndet kan ha lite väl bråttom ibland och den piadina vi fick var knappt varm.

Pâtisserie David (S:t Gertrud), Gustav Adolfs torg
Här jobbar man på presentationen. Sallad, grönsaker och oliver dressas med balsamvinäger och basilikaolja och man kan äta på riktiga tallrikar vid bord med bordsservering om man vill.

Det finns tre olika sorters matcrêpesfyllningar: skinka, fetaost och lax, och för 65 kronor får man en hopvikt jättepannkaka med innehåll.

I laxcrêpen ligger förutom skivad kallrökt lax även isbergssallad och någonting som kan vara ostsås, det är i alla fall vitt och kletigt och vi tror att vi kan utesluta ogräddad pannkakssmet.

Att vi tvekar är en tydlig indikation på att fyllningen hade behövt lite mer karaktär, som det är nu är det bara laxen som avviker från det tama.

Texas Backyard BBQ, Gustaf Adolfs torg
För den som tycker att matstånden i första hand borde vara en angelägenhet för föreningslivet sticker Texas Backyard BBQ i ögonen. Ståndet är sponsrat av ett företag som på stora tavlor gör reklam för grillbriketter.

Här serveras stabbig och rejäl festivalmat: grillat kött i olika former med potatissallad. Rejäla är också priserna från 75 till 85 kronor – men man får mycket mat för pengarna. Vi provar revbensspjällen, två ordentliga bitar, som är saftiga och perfekt tillagade. Men betyget dras ner något av de bleka tillbehören: en krämig och ganska intetsägande potatissallad och den "hemlagade" (till skillnad från potatissalladen?) barbequesåsen som drar väl mycket åt ketchuphållet.

Habibi Libanesisk delikatess, Gustav Adolfs torg
Det var ett tag sedan libanesisk mat slutade vara spännande – säg den som aldrig smakat kikärtsbollar, vinbladsdolmar och hummus – men den fungerar uppenbarligen fortfarande.

Kaftatallriken för 60 kronor innehåller rivna morötter, sallad, tomat, vitlökssås och pepparfrukt, alltså ungefär det man brukar få i sin vanliga kebabrulle, men istället för rakat kött får man två grillade köttfärsbiffar, fast fyrkantiga, plus pitabröd.

Färsen är rätt smaklös, trots jättegod kryddblandning och lite väl tuggig, men gillar du din vanliga kebab kommer nog detta också att funka.