Här är ditt liv, Timbuktu!

Malmöfestivalen.
Hur artisten Genious Jay blev Timbuktu, hur han rappade in en låt på Petters svarare och hur han förklarade att första skivan aldrig kom ut. Allt blev verklighet när Jason Diakités liv iscensattes på Mölleplatsen.

MALMÖ. Manegen var fullsatt. På scenen stod en Här-är-ditt-liv-riktig blommig fåtölj, ett bord och ett blädderblock med ett diagram. Marcus Johansson från Oslipat joggade in, tog emot publikens artiga applåder och presenterade kvällens gäst: hiphopartisten Jason Diakité, för många mer känd som Timbuktu, 33 år, från Lund.

Så långt var allt inövat. Sedan kunde vad som helst hända. För liksom när Lasse Holmqvist på 80-talet ledde tv-programmet Här är ditt liv, var gästen inte förberedd i någon större utsträckning.

Timbuktu slog sig ner i stolen, inte nervös, men spänd på vad som skulle hända. Första frågan var vad han brukade göra på fritiden. Hänga med kompisar, blev svaret.

Vips stod tre skådespelarna och en musiker på scen och improviserade hur det kunde ha sett ut. Peter Nilsson iklädde sig rollen som Timbuktu, satte sig på golvet och började hälla upp te till vännerna och överraskade med att namnge dem.

Sedan var det dags för den uppritade kurvan. En lyckometer som visade hur lycklig Timbuktu hade varit i olika perioder. Kraftiga svängar neråt vid 9, 19 och 29 år.

– Jag har liksom svårt för att fylla jämnt, sade Timbuktu.

Under tiden som fotografier från hans privata album visades på storbildsskärm improviserade skådespelarna hur jobbigt han hade det i 20-årsåldern när han ständigt måste förklara varför första plattan aldrig kom.

– Den är på gång, det är bara lite tekniska problem, den kommer, sade Peter Nilsson.

Timbuktu skrattade åt minnet från tiden då hans artistnamn var Genious Jay, långt innan han blev känd för låtar som ”The botten is nådd” och ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö”.

Sedan blev det sketcher om vad som hänt om han uppfyllt barndomsdrömmen om att bli präst, hur det gick till när han träffade kollegan Måns Asplund och började ge ut egna skivor, hur han tog mod till sig och ringde artisten Petter. När denne inte svarade rappade han in en vers på mobiltelefonen.

Publiken fick se hur Petter reagerade när han fick meddelandet. Timbuktu stod för sången.

Sista scenen var hämtad från framtiden och hur han lever om tjugo år.

– Då är jag 53. Jag bor nog i ett hus på landet, läser böcker, odlar grönsaker, lagar god mat och ger folk goda råd. Fyra barn, berättade Timbuktu.

Skådespelarna ansträngde sig för att ge en så sanningsenlig bild som möjligt. Gästen klappade. Och publiken följde efter.

När applåderna ebbat ut dröjde flera fans sig kvar.

– Det var helt fantastiskt. Vi diggar honom jättemycket och det var kul att höra om hans bakgrund, sade Hanna Nordqvist.

Hon och hennes kompisar fick en pratstund med Timbuktu och fick höra bonusmaterial som att han haft en lärare som sagt att han var omusikalisk.

– Men det sa hon nog till alla elever, förklarade Timbuktu.

Själv tyckte han att kvällen om sitt liv varit rolig och gått otroligt snabbt. Och någon större oro för vad som skulle komma fram hade han inte haft. Han minns knappt programserien som gick på tv och säger att han nog bara såg något enstaka program.

– Klart att jag kunde berättat om tragiska saker i mitt liv men det var liksom inte det forumet.

Marcus Johansson tyckte att gästen hade bjudit på sig själv och var nöjd med föreställningen. Fast några jämförelser med Lasse Holmqvist, nej, det ville han inte göra.

Författare: Jessica Ziegerer
Publicerad 22 augusti 2008 19.58
Uppdaterad 22 augusti 2008 19.58

Malmöfestivalen
Bloggar
Läsarpulsen