I september 2008 får Malmöfestivalen för första gången en projektledare som
jobbar heltid med festivalen året runt. För Karin Karlsson är tjänsten ett
drömjobb. Men för festivalen är läget bistert. Kostnaderna har skenat igen.
Denna gång blev resultatet minus fyra miljoner kronor.
Spräckt festivalbudget har blivit en trist tradition. När artister inte längre
tjänar pengar på skivförsäljning tar de mer betalt för att spela live.
Dessutom har kostnaderna för scenproduktion ökat dramatiskt. Högre krav på
säkerhet har också drivit upp kostnaderna.
2008 års kraftiga bantning av utbudet på Mölleplatsen, som under 2006 och 2007
blev en älskad musikfestival i festivalen, räckte inte för att rädda
resultatet. Och förändringen blev inte populär. Publiken gick från
Mölleplatsen direkt efter konserterna och i serveringstälten gick
försäljningen uselt.
När Karin Karlsson började jobba med 2009 års festival skulle tjugo nya
upphandlingar göras. Allt tydde på att kostnaderna skulle dra iväg. Men nu
var det stopp för spräckta budgetar, berättar Karin Karlsson.
– Det fanns ett krav: ”Nu måste ni skärpa er. Ni kan inte gå med fyra miljoner
minus igen.”
Den viktigaste åtgärden för att klara ekonomin blev att flytta Mölleplatsens
utbud till Folkets park – där finns befintlig infrastruktur vilket sänker
kostnaderna avsevärt.
Men ett minst lika viktigt uppdrag för Karin Karlsson var att genomföra en
tydlig förnyelse. En frustration över brist på utveckling har vuxit under de
senaste åren. 2004 skrev den dåvarande festivalledningen till politikerna i
kommunstyrelsen: ”Förändringar kan och bör testas och genomföras snabbt
innan en negativ uppfattning om festivalen ges chansen att spridas vidare.”
Slutsatsen var att musiken blivit alltför dominerande efter att drakbåtar och
öltält spelat ut sin roll. Det fanns en oro för att Malmöfestivalen skulle
bli för lik andra stadsfestivaler.
Karin Karlssons viktigaste bidrag till förnyelsen var att föra in form, design
och konst i festivalen. Hon ville också göra den miljövänlig. Idéerna nådde
framgång – majoriteten av politikerna i kommunstyrelsen klubbade förslagen
och beviljade önskemålet om två extra miljoner till ett
25-årsjubileumsprogram med form, design och konst.
Det totala kommunala anslaget till festivalen uppgår därmed till 17,6 miljoner
kronor.
Men i den politiska debatten blev Malmöfestivalen mer kritiserad än på länge.
”Jag tycker att den har gjort sitt”, sa FP-oppositionsrådet Ewa Bertz till
tidningen City. ”Vi vill höra med Malmöborna om man gillar festivalen över
huvud taget”, sa oppositionsrådet Anja Sonesson (M).
M, FP, KD och SPI gick samman och ifrågasatte festivalen i en gemensam motion
till kommunfullmäktige: Är den för lång? Ligger den rätt tid på året och i
rätt del av staden? Ska allt vara gratis?
Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) kommenterar saken i sin krönika
i festivaltidningen. ”Det finns rentav de som vill slopa festivalen helt och
hållet. För mig existerar inte det alternativet!” skriver han och
fortsätter: ”Jag tror att Malmöfestivalen, som vi känner den i dag, i allt
väsentligt kommer att leva vidare.”
Karin Karlsson räknar med fler politiska utspel i festivalfrågan.
– Det blir spännande. Det är ju politikerna som styr det här, ytterst, säger
hon.
En turistekonomisk utredning som ska genomföras under årets festival kan bli
ett argument.
– Den senaste utredningen som vi gjorde år 2005 visade att varje investerad
festivalkrona ger nio kronor tillbaka till staden.
Men det avgörande blir om festivalledningen klarar de stora utmaningarna: Att
visa en märkbar förnyelse. Att genomföra en festival som är både folklig och
i framkant. Och samtidigt klara ekonomin.
– Att kommunstyrelsen har gett oss två miljoner extra innebär att de förväntar
sig något nytt.
Musik är fortfarande en av grundpelarna i festivalen, vid sidan av mat och
mångfald. Men de nya profilsatsningarna, som ska vara både moderna och locka
den breda publiken, kommer inte att bli inom musik.
Som exempel i årets utbud nämner hon jättekorgarna på Spångatan och
ljusinstallationen på Stortorget där ett ljustorn ska färga torget i sexton
miljoner nyanser och skjuta ljus tre kilometer upp i skyn.
– Det är sånt vi ska söka efter och jobba vidare med! Vi ska inte bli en
konstfestival. Men vi ska ligga i framkant med unika upplevelser som lockar
en stor publik.
Planeringen av kommande års festivaler är redan i full gång. Att festivalen
ska ansöka om att få behålla de två extra miljonerna till form, design och
konst är redan bestämt.
Under sommaren har Karin Karlsson gett en anställd i uppdrag att kartlägga
gatukonst i Öresundsregionen i jakt på uppslag till 2010 års Malmöfestival.
En diskussion om ännu en stor förändring av festivalområdet är också att
vänta. Sedan tidigare finns tankar om att festivalen skulle kunna använda
kajerna i inre hamnen när Citytunneln är i bruk 2011. Västra hamnen kommer
säkerligen också att utvärderas som tänkbart festivalområde.
– Västra hamnen är en del av staden och gatukontoret ska jobba mer med
stränderna. Det kommer oundvikligen att bli en diskussion om Västra hamnen,
om festivalen ska förläggas där, säger Karin Karlsson.