
Alamo
Brödficka med grönsaker och ost
Betyg: 2
Själva brödfickan är en ganska kul grej. Ett grillat brödsjok viks dubbelt och fylls med valfri fyllning, där vi testar den vegetariska för 50 kronor. Resultatet är sådär, kanske mest för att vi väljer fel innehåll. Både köttfärs- och kycklingfyllningen måste vara godare än denna mix av sötaktig, syrad kål, burkmajs, rivna morötter och dito ost. För brödet är mumsigt frasigt och senapsdressingen med oregano riktigt fin. Köttätare har bättre lycka här.

Chao oriental express
Bún Chá thjt och sommarvårrullar
Betyg: 4
Delar av mattorget på Centralstationen har flyttat utomhus till Skeppsbron, en plats kallad Central park. Av de fyra matstånden är det i huvudsak Chaos vietnamesiska utbud som skiljer sig från det vanliga.
Bún Chá thjt för 60 kronor är en fullträff. De tunna friterade vårrullarna att doppa i fisksåsen är läckra och krispiga. Också det grillade nötköttet får tumme upp, även om det har en lite oljig tendens. Till det kalla risnudlar.
Deras vegetariska sommarvårrullar – två stycken – med hoisinsås för 30 kronor är ingenting annat än ett fynd. Enkelt, fräscht, nyttigt och billigt.

Malmö Fisk
Fish & Chips
Betyg: 3
En äkta fish & chips är man inte bortskämd med. All heder åt dem som på allvar försöker upprätthålla denna klassiker som gärna får serveras med vinäger på brittiskt vis. Torsken från Östersjön är handskuren och den friterade biten ser onekligen ut som fisk ska. Inte heller den goda pommesen tycks komma från fabriken.
Lite längre tid i fritösen hade dock inte skadat. Fisken får gärna vara lite lös i hullet, men paneringen måste då vara fastare. Nu blir det hela lite degigt. Men smaken är det inget fel på.
För 79 konor får man tartarsås eller aioli därtill.

Astrid och aporna
Yakichi-chi-spett med sallader
Betyg: 5
Komplett med dreads, tatueringar och feministpunk serverar Astrid och apornas matstånd festivalens piffigaste vegomat. Vi skippar burgaren och satsar på det yakinikugrillade chi-chi-spettet för 55 kronor, bestående av schysta sojaproteinbitar med sötsalt sås.
Det serveras med två valfria sallader och vi väljer den med rött ris, mynta och cashewnötter och den med gurka, alger och sesamfrön.
Allting är samspelt, friskt och smaksäkert, vi gillar det japanska temat och chi-chin är godare än vilken festivalkyckling som helst.

La Taqueria
Tacos
Betyg: 2
Här väljer man mellan fyra olika menyer för 70 kronor, mellan olika sorters fyllning (nötfärs, fläskkarré, kyckling och vegetariskt) samt mellan mild, medium eller stark vad gäller styrka.
Vårt val faller på tre mjuka tacos med ost, crème fraiche, sallad och majs (som lyser med sin frånvaro). Till det: kyckling och stark salsa.
Kycklingen skuren i tärningar är nästan okryddad. Salsan är förvisso stark med avseende på hetta, men föga vad gäller smak. Här är känslan av halvfabrikat högst påtaglig.
Varken mer eller mindre, men är det fredag så är det.

Aroma vinbar
MSC-märkt torskrygg med durumsallad
Betyg: 4
Efter förra årets fisksuccésoppa, följer Aroma upp med fisk på annat vis. Den här gången är det miljögodkänd torskrygg, som serveras lätt panerad med en sallad på durumvete för 55 kronor.
Det är inte helt lätt att få sin fisk perfekt ens hemma i ett stillsamt kök, så att vår torsk är bara lite överbakad mitt i festivalkaoset kan vi ha överseende med.
Tillsammans med skönt tuggiga durumkorn, råkost, örter och en kall yoghurtsås med ingefära och lime, är detta traditionell husman lagad i nutid.

Oxfilérulle
Oxfilérulle
Betyg: 1
I det finstilta, på en liten handskriven lapp, står det ”ytterfilé”. Det är alltså inte oxfilé i rullen, det är ”blandat” blir vi upplysta om. ”Får man göra så, är inte det falsk marknadsföring?”, undrar vi. ”Ingen aning” svarar säljaren, rycker på axlarna och serverar en köttrulle med tomat- och beasås.
Rullen är till förväxling lik en kebab. Men den smakar inte som en sådan. Här finns inga nyanser, ingen krydda eller karaktär. Rullen smakar papp med klägg.
Vad som finns i det vegetariska alternativet vill vi inte veta.
Några smakprov för 30 kronor syns inte till. Allt kostar 75 kronor jämnt.

American spin cream
Amerikansk långglass
Betyg: 3
Amerikanerna är bra på produktutveckling. De tar ett redan existerande koncept och så gör de det större, bättre, galnare. Därför räcker det inte med att servera vanlig mjukglass i strut, den måste givetvis vara lång, hög, smal, uppseendeväckande. Som ett skruvat spjut.
Och det är väl det som är det roliga med denna glass, som finns i smakerna choklad, vanilj eller en blandning av båda för 25 kronor i den minsta storleken. Konsistensen kan beskrivas som en gräddig sorbet, eller en mjukglass som fått ge avkall på mysfluffet till förmån för the look.

Hedh Escalante
Kycklingfilé (alternativt sojafilé) i champagnesås med saffran och vit choklad
Betyg: 3
Bagaren, mästerkonditorn och chokladhabituén Jan Hedh är numera en stående gäst på Malmöfestivalen. Kycklingfilé (alternativt sojafilé) i champagnesås med saffran och vit choklad är en välsmakande tillika väldoftande rätt som serveras med lök, paprika och ris.
Smaken av skumpa och choklad kan med lite god vilja förnimmas medan saffran tonar fram något tydligare. Kycklingen är mör och väl värd sina 65 kronor. Ett glas Chicha Morada på lila majs från Anderna förhöjer stämningen.
Något erbjudande om en smakportion à max 30 kronor (vilket krävs av festivalen) ser vi inte till.

Mrs Saigon
Rismjölspannkaka med kyckling och groddar
Betyg: 3
Det är vågat att ställa sig och laga tidskrävande mat under en festival och ibland räcker de tre-fyra stekpannorna inte riktigt till – de vietnamesiska rismjölspannkakorna för 65 kronor behöver sin tid.
Men vi som köar gör det inte förgäves, utan får stora, matiga pannkakor fyllda med böngroddar, purjo, isbergssallad, sötsyrlig chilidressing och finhackad kyckling eller quorn.
Vi hade dock önskat oss en näve koriander, thaibasilika eller andra örter för att höja smakerna lite extra.

Husie IF
Flæskestek
Beryg: 2
Här flaggar man danskt och för flæskestek. Och har gjort så i många år. Fast frågan är om en bit fläsk med svål nedkörd i ett hamburgerbröd med rödkål och äppelmos är så danskt.
Svål kan ju förvisso vara alldeles förfärligt gott, i rätt sammanhang. Här har någon tappat saltkaret på det. Fläsket är som sig bör, liksom rådkålen. Men brödet?
Ett danskt rågbröd kan kanske inte vikas till ett hamburgerbröd, men ett visst inslag av grövre sädeslag kunde man önska sig. Istället han man valt ett av det sumpiga slaget. Något som tyvärr sätter prägel på hela anrättningen.
Izgara
Köfte i bröd
Betyg: 3
På turkiskt vis blir köttbullarna avlånga, platta och serveras i bröd. Och de är inte alls så tamt kryddade som de svenska bollarna, utan har en bitig hetta. Hos Izgara kostar ett rejält sesambröd fyllt med sallat, tomatskivor och ett gäng grillade köttfärsbitar 45 kronor. Man får välja om man vill ha stark, mild eller blandad sås och på det stora hela påminner det ganska mycket om en kebab.
Det är dock kul med lite variation på både köttet och brödet och man får mycket mat för pengarna.