Malmös isolerade öar i fokus

Nu ska områdesprogram lösa Malmös största ödesfråga. Man ska testa nya metoder i liten skala och sprida det som fungerar. Områdesprogrammen har högsta politiska prioritet. Men någon budget för insatser finns ännu inte.

Hur föddes idén till områdespr ogrammen?

– Många goda krafter funderade över vad vi skulle göra när Välfärd för alla var färdigt år 2009. Vi kunde konstatera att anslaget i Välfärd för alla – att ta hela staden på en gång – inte fungerade. Målsättningen var att minska arbetslösheten och höja betygen i hela staden samtidigt. Men det blev ett för stort grepp. Behoven kvarstod oförändrat, säger Inger Nilsson.

– Nu koncentrerar vi oss istället på ett par områden. Det är ett mycket bättre koncept att välja ut tre fyra områden med max 5 000 invånare där vi verkligen kan kraftsamla och få med invånarna, det lokala näringslivet, polisen och frivilligorganisationer och andra. Vi försöker hitta nya, mer in­novativa, metoder och testa dem i liten skala.

Var går områdesprogr ammen ut på?

– Ytterst handlar det om att alla Malmöbor ska ta del av samma välfärd. I dag har vi stora skillnader mellan olika delar av staden. Limhamn-Bunkeflo och Västra innerstaden har Lomma-Vellinge-stuk med hög förvärvsfrekvens och höga skolbetyg. Sedan har vi glassiga Centrum med en ung befolkning. Husie påminner om Staffanstorp och Svedala. Sedan har vi områden mitt i staden med låg förvärvsfrekvens, trångboddhet och ganska svaga studieresultat. Allt det här hänger samman. Malmö är en helt annan stad än Stockholm och Göteborg. Här finns problematiken långt inne i staden. Då borde man ha förutsättning att integrera bättre. Ändå har det blivit som isolerade öar i staden.

Hur styrs område sprogrammen?

– Det ska vara på stadsdelens villkor. De som känner stadsdelen ska vara de som sätter ner foten och säger vilka insatser som behövs. Varje område får lägga upp det efter eget huvud och hitta ett antal framgångsmetoder så ställer vi hela stadens resurser till förfogande. Kommunstyrelsen har beslutat att områdesprogrammen är prioriterade.

– Ytterst är det stadsdelsfullmäktige som styr. Tjänstemännen i stadsdelen har i uppgift att ordna fora så att man får klart för sig vad invånarna tänker. Det har de varit jätteduktiga på i Seved. De har haft stormöten som varit väldigt välbesökta.

Hur valde ni ut om rådesprogrammen?

– I Herrgården var vi redan inne med en upprustning. Seved, som poppat upp som ett riktigt problemområde, var också givet. I Hyllie och Fosie var det stadsdelarna som föreslog Holma-Kroksbäck och Lindängen.

Efter valet besl utade politikerna om ett femte områdespr ogram i Kirseberg. V ad är tanken med det ?

– Kirseberg är den stadsdel där betygen har försämrats mest (gymnasiebehörigheten sjönk från 81 procent 2009 till 64 procent 2010). Det sker en snabb demografisk förändring. Många äldre flyttar ut, och det flyttar in familjer med många barn. Kanske börjar det likna miljonprogramsområdena. Men vi har inte börjat studera Kirseberg ännu.

T anken är att lyckade exempel från område sprogrammen ska spri das över staden. Har det redan skett?

– Nej, det kan jag inte säga. Den första stora avrapporteringen ska komma till kommunstyrelsen i maj.

V ad vill du se för re sultat?

– Att man känner större delaktighet i det som sker i områdena. Att känna sig behövd och vara med i ett sammanhang är en viktig del i livet. Ungdomar som går ut skolan med ofullständiga betyg och kanske har båda sina föräldrar arbetslösa, de har ju svårt att se sig i något sammanhang. De känner sig inte behövda av samhället.

Hur sk a framgången för omr ådesprogrammen mätas ?

– Vi ska inte göra om misstaget från Välfärd för alla, att sätta upp orealistiska mål. Den gången sa vi att vi från ett utgångsläge där vi hade 20 procent som inte klarade gymnasiebehörighet på fem år skulle gå till 10 procent (riksgenomsnittet). Nu har vi följeforskning från Malmö högskola som på ett subtilare sätt ska läsa av vad som sker i områdena. Vi kommer även att följa de hårda faktorerna.

Många aktör er ska bidra till om rådesprogrammen. Men det finns ingen bud get förutom till adm inistration och ledn ing. Vad ser du för nackdelar med det?

– Det är inte alltid bara pengar det handlar om, det har man lärt sig. Men det är klart att med bättre ekonomiska förutsättningar hade det varit bra att lägga in lite smörjmedel. Jag är ganska säker på att det kommer att vara väldigt högt prioriterat i Malmö stads budget för 2012.

Varifrån fick ni in spiration till områd esprogrammen?

– Vi tittade på Gårdsten i Göteborg, Järvalyftet i Stockholm och Stadsdelslyftet i Köpenhamn. Kanske har vi hämtat mest inspiration från Köpenhamn. Vi har sett hur viktigt det är att ha invånarna med sig. Att man hela tiden har en dialog så att invånarna inte känner att saker som de inte förstår och önskar görs ovanför deras huvud. När vi jobbade med Välfärd för alla blev det nog alltför mycket uppifrån. Eftersom vi jobbade med hela staden samtidigt fanns det inte tid och resurser att involvera alla.

Kommunchef i Seved. Stadsdirektör Inger Nilsson bor själv i ett hus här på Idunsgatan i området Seved, som är ett av områdesprogrammen. Från sin trädgård har hon utsikt mot Rasmusgatans flervåningshus.