Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

”Många har sett vad som hänt”

”Många har sett vad som hänt”
Platsen för skottlossningen på nyårsdagens morgon.BILD: Foto: Sydsvenskan

”Många har sett vad som hänt”

Malmö.

Någon borde ha sett. Men få hör av sig till polisen.

– De vågar helt enkelt inte, säger närpolischef Bengt Hersler. Nu förbereder sig polisen för en långvarig utredning för att identifiera skytten.

Skadorna på den döde femtonåringen talar sitt tydliga språk för polisen: Mordet var inget misstag.

– Dels är skotten placerade så i kroppen, dels är det mer än ett skott. Det sammantaget tyder på att meningen var att döda pojken, säger Bertil Isberg-Jönsson, spaningsledare vid länskriminalen.

Var det också planerat?
– Det vet vi inte.

Nu är boende rädda för att vända sig till polisen, tror närpolischef Bengt Hersler.

– Det är uppenbart att många har varit på plats, så det är många som har sett vad som har hänt. Men det är inte så många som har pratat.

– Det finns personer i området som har ett stort våldskapital. Så är det inte bara här utan på många and­ra ställen i Malmö och på andra orter. De styr så de boende vet att det inte är värt att prata för då kan det hända saker och ting. De vågar helt enkelt inte.

Problematiken är inte ny. Åtskilliga andra utredningar i området – till exempel om mordbränder – har polisen tvingats lägga ner på grund av vittnen som inte vågar medverka. Det har blivit värre, anser Bengt Hersler.

– När jag var ny polis var det ungdomar som inte ville gola, idag är det väldigt få som frivilligt räcker upp handen och säger ”jag vittnar gärna”. Man får sega och dra och övertyga folk, så att de förstår vikten av att ställa upp och vittna.

Rädslan är inte alltid grundad i egna upplevelser. Utan i rykten från vänner och grannar. I tv- och tidningsartiklar.

– Det finns en allmän oro. Medierna har en liten skuld i det också, att man målar upp en bild av att det händer saker när man vittnar. Det händer såklart, men det är ändå i en ganska liten omfattning. Men detta är ett problem, givetvis.

Boende har genom åren flera gånger sagt till Sydsvenskan att man inte ska lägga sig i, att det är polisens uppgift att själva lösa brotten. Men att det skulle vara annorlunda om det gällde något riktigt allvarligt, som ett mord.

– Så tycker man att det borde vara, säger Bengt Hersler. Men tydligen är rädslan så stor så att folk ändå inte vågar – hittills i alla fall – träda fram fullt ut.

– Detta är ju en så stark grej, så det är ändå vår förhoppning att folk förstår att det här är alldeles för mycket. Att man av det skälet träder fram och berättar vad man har sett.

Spaningsledaren vid länskrim är tystlåten om utredningen. Men säger att de patruller som knackat dörr inte mötts av någon negativ inställning. Han svarar inte på ifall någon hört av sig med avgörande uppgifter.

Nu organiseras en spaningsstyrka för en lång utredning. Länskriminalen stöds av lokala Malmöpoliser. Men väntas också få ytterligare hjälp från rikskriminalens mordspecialister.

Utöver jakt på vittnen jobbar polisen med att ta reda på hur femtonåringens nyårsafton såg ut.

– Vi arbetar med att kartlägga hur femtonåringen rört sig under kvällen, vem han vistats med och var, säger spaningsledare Bertil Isberg-Jönsson vid länskriminalen.

– Det är för att få fram vad som kan vara motivet till den här hemska gärningen. Vi lägger ett pussel nu, då är det naturligt att börja med vem han varit med och var han har varit.

Annons:
Annons:
Följ Vad är detta?
Här kan du följa ämnen eller skribenter som du är intresserad av. När du valt ett ämne hittar du de senaste artiklarna i din personliga meny, högst upp till höger på sidan. Där kan du också ta bort ämnen du inte längre vill följa. Du måste vara inloggad för att använda funktionen.
  • Malmö
  • Morden i Malmö
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu