– Det lät som om någon snarkade. Det tog en stund innan jag kände igen honom. Han var likblek och bara stirrade. Och så allt blod.
Vid tiden var grannens hustru gravid och en av reaktionerna på det blodiga mordet var en stark beskyddarinstinkt mot barnen. Under lång tid fick inget av dem leka själva ute på gården. Det gick en mördare lös. Familjen är för alltid märkt av händelsen, trots att det inte var en av deras anhöriga som dog den dagen.
Tiden läker sår, sägs det. Även för grannen har skräcken dämpats, men minnena skakades upp igen efter gripandet av den misstänkte serieskytten och den följande utredningen.
– Vi har valt att bo kvar på Gånglåtsvägen. Det hjälper inte att flytta. Men visst vore det skönt om det här till slut får en lösning.