I stället för bakom en låst häktesdörr med nyckelskramlande vakter utanför hamnar Mangs snart på en avdelning med tolv rum anslutna till ett allrum och ett kök/matplats.
– Det är en blandning mellan ett häkte och en psykiatrisk vårdavdelning, säger Peter Andiné, verksamhetschef vid rättsmedicinalverket i Göteborg.
Utgångspunkten är att placera Peter Mangs i ett socialt sammanhang. Han ska tala, interagera, lyssna. Och bli observerad.
– De flesta vistas tillsammans med andra [patienter], säger Peter Andiné. Men i vissa fall kan det vara olämpligt – om åklagaren lagt restriktioner, eller om det finns risk för rymning, fritagning eller aggressivitet. Då kan man behöva sitta avskilt.
I tisdags skickade Malmö tingsrätt sin beställning till rättsmedicinalverket i Göteborg. Därmed hämtas Mangs någon av de närmaste dagarna till avdelningen. Ett undersökningslag på fyra personer utses för att tränga in i Mangs innersta på olika sätt:
Läkare, rättspsykiater. Huvudansvar för utlåtandet.
Psykolog – gör personlighetsbedömning i terapisamtal.
”Forensisk socialutredare”, normalt en socionom – levnadshistoria och yttre omständigheter.
Vårdpersonal – hur man beter sig på avdelningen och i arbetsterapin.
Undersökningen följer två huvudspår:
Utredningssamtal. Mangs får själv berätta om sitt liv och svara på frågor.
Observation. Att betrakta hur Mangs beter sig och förhåller sig till möten och samtal.
– Man är observerad dygnet runt, det är man, säger Peter Andiné. Men vi har inte någon som sitter på en stol och bara tittar på en.
– Det viktiga är samspelet med andra. Även om situationen är konstlad vill vi ha dem i ett så naturligt sammanhang som möjligt: hur man äter, sköter sin personliga hygien. Vardagliga saker.
Mangs kan också läkarundersökas ingående:
Blodprov för att spåra missbruk eller sjukdomar.
Hjärnröntgen och EEG för att upptäcka hjärnförändringar, tumörer, epilepsi eller kraftiga infektioner som kan orsaka udda beteende.
Peter Mangs har tidigare sagt att han inte kommer att samarbeta vid en psykundersökning. Han känner bara förtroende för den psykolog han mötte på häktet strax efter gripandet.
– Det är mycket ovanligt att intagna inte samarbetar med oss, säger Peter Andiné.
– Här i Göteborg kanske det är någon procent, en person per år, gissningsvis. Om det händer får man till att börja med motivera den enskilde och i andra hand respektera tystnaden. Och i så fall göra utredningen helt utifrån observationer.
Undersökningsteamet har även annat att utgå ifrån om Mangs inte vill prata: brottsutredningen granskas med nya ögon, liksom handlingar hos socialtjänsten, äldre vårdjournaler, vänners yttranden och omdömen.
– Vi sysslar ju inte med bevisläget, utan fokuserar på individen och hans liv. Det brukar de flesta trots allt vilja tala om, säger Peter Andiné.
De fyra experternas utlåtanden ska skickas på dagen fyra veckor efter att tingsrätten beställde det. Men Peter Andiné räknar med att det dröjer längre, eftersom brottsutredningen är så omfattande – över tiotusen sidor med invecklade beviskedjor och resonemang att tränga igenom och ställa frågor till Mangs om.
I det enklare psykutlåtande som gjordes av Mangs vintern 2010/2011 befaras allvarlig psykisk störning både vid undersökningen och vid de brott han nu anses skyldig till. Det rättsligt mest intressanta problemet är egentligen inte om Mangs är sjuk/störd idag, utan om han var det vid de olika brotten. Det är då ett annat straff än fängelse blir aktuellt.
Det handlar om en tidsperiod över sju år: sommaren 2003 till hösten 2010.
– Ju längre tillbaka i tiden man måste gå, desto svårare blir det, säger Peter Andiné.
– Då är man utlämnad till dokumentation. Till exempel om personen besökt en vårdinrättning vid tiden och det förts journal över hur han bedömdes då.
I Peter Mangs psykjournal från maj 2002 framgår att han hade funderingar om hur det kändes att döda en människa. Överläkaren den gången uppfattade Mangs som ”personlighetsstörd och narcissistisk”.