Måste spara trots mer pengar

Malmö.

Enligt klinikcheferna på Skånesuniversitetssjukhus, Sus, har de aldrig haft tuffare sparkrav. Samtidigt har sjukhuset fått mer pengar varje år.

I år fick den skånska vården runt 600 miljoner kronor, räknat i effektiva pengar rakt in i verksamheterna, mer än de fick i fjor.

– Av dem hamnade nästan 300 miljoner kronor hos Sus, säger Carl Johan Sonesson (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Trots det ökade anslaget har sjukhuset inte lyckats skapa någon luft i systemet.

– De pengarna som sköts till täckte bara precis löne- och prisökningarna och sedan har vi problem i ryggsäcken från förra året, säger sjukhuschefen Bent Christensen.

– Samtidigt har akutinflödet ökat så mycket att vi faktiskt behöver ytterligare 150 miljoner om det ska täcka våra kostnader

Enligt Catharina Blixen-Finecke (M), ordförande i vårdproduktionsberedningen, har Skånes universitetssjukhus, Sus, fått mer pengar varje år.

– Vi nollade dessutom budgetunderskottet för Sus vid årsskiftet och sedan kunde man börja med nya tag.

Ändå dras man med ett underskott.

– Det som gäller nu är att Sus måste effektivisera sjukvården så att sjukhuset kommer tillrätta med årets underskott på 160 miljoner kronor.

Problemet kan enligt henne få en lösning i augusti. Då ska regiondirektören och sjukhuschefen lägga fram en handlingsplan för hur Sus ska avlastas.

Men flera klinikchefer slår larm och pekar på allvarliga konsekvenser - har de en felaktig bild av verkligheten?

– Nej, det tror jag inte. Men man kan effektivisera på andra sätt än de gjort tidigare, säger Catharina Blixen-Finecke.

Lars Stavenow, klinikchef på Akutcentrum i Malmö, delar inte synen. Han är en av de 37 klinikchefer som skrivit under protestbrevet till sjukhuschefen och divisionscheferna angående de omfattande sparkraven, som han menar aldrig har varit tuffare.

– Kostnaderna ökar för oss, men inte resurserna. Vi har alltid dragits med underskott, men de senaste två, tre åren har läget blivit extra skarpt, säger han.

Rikard Larsson (S) andra vice ordförande i Regionstyrelsen har en förklaring till att retoriken mellan sjukhuspersonalen och politikerna inte går ihop.

– Även om man sa att man inte behövde ta med sig underskottet in i det här året så har man fortfarande med sig det antalet anställda och de kostnader för lokaler, material och mediciner som man hade året dessförinnan, säger han.

– Då är det klart att man måste skära ner för att klara budgeten det här året, säger Rikard Larsson som menar att sjukvården är akut underfinansierad.

Sydsvenskan sökte regiondirektören Sören Olofsson på måndagen utan att lyckas. Men han lät hälsa via Region Skånes pressansvarige att samtalen mellan honom och sjukhuschefen inleds på onsdag och att de senaste vändningarna i vårdkrisen, så som klinikchefernas upprop, kommer att tas upp.

Enkät: Vad innebär kraven för din avdelning?

Katarina Hanséus, chef för barnhjärtcentrum med operation och intensivvård, Lund:

– Vi kommer att reducera verksamheten på vår operationsavdelning, i första hand de operationerna som inte är livshotande. Om restriktionerna fortsätter blir det också svårt att ersätta personer på nyckelpositioner. Vi har haft anställningsstopp länge, men det är hårdare nu.

Hur mycket ska ni spara?

– Vi ska hämta hem ett underskott på ungefär fem miljoner kronor, det är svårt under detta år. Jag tror det är möjligt på sikt. Kravet har vi haft i månader, men nu har det skärpts. I år har vi fått lite mer pengar, men vårt underskott är betydligt större än tillskottet. En förklaring är att det föds många barn. Vi saknar pengar att bedriva den verksamhet vi bedriver. Situationen är angelägen, det handlar om barn som är sjuka.

Christina Clementson Kockum, klinikchef på barnkirurgen i Lund:

- Vi har för få specialister inom barnkirurgi, vi jobbar med mag-tarmkanalen och urinvägar, och behöver vikarier för att klara jourerna. Till hösten behöver vi anställa fem sjuksköterskor och skicka andra på fortbildning. Det gör vi för att vården ska vara så patientsäker som möjligt.

Hur tror du hösten utvecklar sig?

- Idag har vi fått besked om att man delvis släpper på anställningsstoppet. De närmaste dagarna får jag besked hösten. Om vi inte får vikarierna vi behöver kan vi inte bedriva den nödvändiga jourverksamheten. Det kan också betyda minskade vårdplatser och färre planerade operationer. Det innebär en klar risk för att väntetiderna ökar och att vi inte kan hålla vårdgarantin. Barn som får vänta är inte en situation vi vill ha.

Folke Johnsson, chef för kirurgiska kliniken, Lund:

– Ska vi minska kostnaderna så här drastiskt innan slutet av 2011 så måste vi dra ner. Det innebär längre köer för dem som har sjukdomar som bråck, sjuklig fetma samt gallsjukdomar och godartad struma som inte är akuta. Hur bra vi lyckas hålla den medicinska säkerheten för våra patienter är beroende av vilken diagnos de har. Bråck är till exempel inget man måste operera omedelbart, men det är heller inte riskfritt att vänta.

Hur mycket ska ni spara?

– Vi har inte fått exakt besked om hur mycket vi ska spara, men vi har redan ett underskott på 30 miljoner kronor. Kirurgiska kliniken i Lund och Malmö slogs ihop i april och sedan dess har vi arbetat med att reducera våra kostnader. Det skulle ta flera år att få vår budget i balans enbart med hjälp av verksamhetsutveckling och effektivisering.

Lars Stavenow, klinikchef för Akutcentrum i Malmö:

– Längre väntetider, sämre tillgänglighet och sämre arbetsmiljö för personalen. Vi är extra hårt drabbade på så sätt att om avdelningar tvingas stänga så kommer patienterna i många fall till oss istället. Det är ju inte så att patienterna bara uteblir.

Hur lång tid behöver ni för att klara sparkravet?

– Om vi bara har detta året på oss så är sparkravet fruktansvärt tufft. Vi är redan hårt pressade med överbeläggningar och överbelastad personal och det finns inte mycket vi kan dra ner på. Det är svårt att förbättra verksamheten samtidigt som man minskar kostnaderna. Det är som att gasa och bromsa samtidigt och det är svårt. Det är inte omöjligt, men vi behöver två till tre år på oss för att nå målet.

Jesper Petersson, chef för neurologiska kliniken i Malmö:

– I praktiken innebär det att vi måste göra samma jobb med mindre personal. Exakt hur många vårdplatser vi måste klara oss utan och hur mycket personal som får gå vet jag inte i dag. Vi jobbar med det och har kallat till fackliga förhandlingar i nästa vecka.

Vad krävs för att ni ska komma på fötter?

– Vi får vända på varje krona tre gånger om och ompröva innan vi sätter in en dyrbar behandling. Det perfekta hade varit om vi hade fått tre år på oss, vi ser möjligheter till rationaliseringar, men det blir jättetufft att genomföra dem redan i höst.