Miljödirektören satsar på grön el

Malmö.
Hon vill att staden byggs om så att kollektivtrafiken blir det självklara valet. Och att Malmös energi ska vara helt grön om fem år. Katarina Pelin som varit miljödirektör i Malmö stad i ett halvår tycker att hon har ganska stor makt.

MALMÖ. Hon förstår inte de kommuninvånare som fortfarande kör en och en i bilar in till stan varje dag. Eller att Malmö stad tillåter gigantiska parkeringar vid nya shoppingcenter. Kommunens nya miljödirektör Katarina Pelin vill få Malmöborna på nya spår. Hon ser det som ett gigantiskt lastfartyg som måste vändas.

Katarina Pelin har kommit till ett skrivbord där det ligger en rad olika ärenden som miljöförvaltningen inte har löst. Ett är den förorenade luften i innerstaden.

Kvävedioxidhalten är för hög och regeringen kräver en förändring. Redan nästa år. Malmö stad har tagit fram ett program för förbättringar, men siffrorna från i fjor är ingen munter läsning. Utsläppen har knappt minskat, varken på Djäknegatan, Amiralsgatan eller Södra Förstadsgatan.

– Vi måste göra halvhalt, vilket är en hästterm för att stanna av lite grann, utan att stoppa projektet, för att titta på planeringen av staden. Vi bygger fortfarande så att vi gynnar trafiken och måste fundera på hur vi ska ändra det. Ska vi ha så breda gator om vi inte vill ha in bilarna i stan? Hur gör vi kollektivtrafiken attraktiv? Ska vi ha spårvagnar?

Samtidigt som du vill minska bilismen tillåter kommunen parkeringar vid alla nya köpcentrum som Entré, Hyllie och Svågertorp. Hur går det ihop?

– I varje remissyttrande har miljöförvaltningen skrivit att det ska vara betydligt färre parkeringsplatser. Men det finns ett invant mönster som är svårt att bryta. Fast vi vet att vi inte kan transportera oss så här mycket i framtiden. Oljan blir allt svårare att tillgå och de nya drivmedlen kommer inte att räcka till. Då är det ju fullständigt hål i huvudet att bygga samhället som vi gjorde på 1900-talet.

Varför når budskapet inte ens fram inom kommunen?

– Miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret är överens, men samhället sitter i ett stort lastfartyg fyllt av invanda beteenden och det är tufft att vända. Bara det att vi beräknar trafiken som vi alltid har gjort. I ett trafikplaneringsprogram finns inte inlagt att bilkörningen kommer att minska. Det finns det inte spår av i någon analys.

Hur ska du bryta mönstret?

– Jag vill se fler pilotprojekt med gator där kollektivtrafiken kommer fram, men där det blir svårare för bilarna. Sedan får vi mäta och se hur det går.

Kommer ni att klara regeringens utsläppskrav till nästa år?

– Nej, det krävs mycket ännu.

Vad tycker du om förslaget med spårvagnslinje från Malmö ner till Näset?

– Kan vara bra, vi ska ju ha bra kollektivtrafik. Men spår är en dyr investering så vi ska ha dem där vi har flest inpendlare.

Ska Malmö ha biltullar?

– Det skulle kännas som ett nederlag. Vi kanske blir tvungna till det, men då har vi inte lyckats med att komma på något annat sätt. Jag hoppas att vi kan få med Malmöborna på mer konstruktiva lösningar.

Ska bilister med miljöbilar få parkera gratis?

– Hm. Jag tror att ekonomiska styrmedel är bra under en period. Problemet är att när man tar bort dem blir folk ledsna. Det kan öka andelen miljöbilar, men det är inte en lösning på lång sikt.

En annan viktig strategisk fråga är Malmös el och värme. Katarina Pelin vill att stan blir självförsörjande på energi i den mening att den ska produceras lokalt och förnyelsebart i södra Sverige. Då slipper staden vara beroende av instabilitet i andra länder. Jag hävdar att den som är självförsörjande på energi äger framtiden. Vi jobbar på det tillsammans med Eon.

Vilket år köper kommunen bara grön el?

– Jag tycker inte att det borde vara så förskräckligt svårt. Fem år. Då har vi hunnit sjösätta flera nya projekt. Jag menar att vi då klarar oss med icke ändliga källor, även utan naturgas och kärnkraft.

Vilka typer av energi ska Malmö satsa på?

– Biogas, solenergi och på sikt vill jag exploatera vågkraften.

Ska alla hus i Malmö ha solfångare på taket framöver?

– Vi har flera energiprojekt på gång men jag kan inte gå in på detaljer. Vi kan förhoppningsvis göra något tillsammans med Köpenhamn. Men än så länge handlar det om större projekt.

Hur stor sträcka av Malmö­kusten kan ge plats för vindkraftverk?

– I Norra hamnen kan vi klämma upp en hel del. Det är viktigt att lokalisera vindkraft i områden som redan är förstörda. Sen går det inte att bygga en massa vindkraftverk i en stad. Vi får köpa in oss i verk på bättre platser istället.

Hur känns det att vara miljödirektör i en kommun där invånarna ännu inte sorterar matavfall?

– Jag vill inte uttala mig om hur man prioriterat den här frågan tidigare. Det kunde ha varit bättre, naturligtvis. Men det ger sig när det finns någon som köper avfallet till en biogasanläggning.

MKB har byggt sopnedkast i nya hus. Vad tycker du om det?

– Jag är inte tekniker, utan jurist, gud bevars. Det kanske är rätt. Vi kanske ska ha avfallskvarnar i varje hus istället för att avfallet körs iväg.

Glostorpsborna protesterar mot ett järnvägscentrum intill Käglinge rekreationsområde, hur ser du på det?

– En mycket svår fråga där olika miljöintressen står emot varandra. Ur klimat- och energiperspektiv måste vi bygga ut järnvägstrafiken. Samtidigt ska vi ta hänsyn till den goda jorden. Och vi måste välja. Om politikerna beslutar att den ska ligga i Glostorp så ska vi jobba för att kompensera de värden som försvinner.

Är det inte slöseri att förstöra värden?

– Det finns olika meningar om hur artrikt det är i Glostorp. Därom tvistar de lärde och jag är inte biolog så den frågan tänker jag inte gå in på.

Så miljöförvaltningen motsätter sig inte förslaget?

– Jag kan inte säga det idag. Malmö har inte bara ansvar för sin geografiska plätt på jorden. Järnvägstrafiken är oerhört viktig. Det är sorgligt när det drabbar någon lokalt, men någon säger alltid ”not in my backyard”.

Glasbruket i Limhamn måste saneras kraftigt från gifter innan där byggs bostäder. Det omfattande arbetet skapar nya utsläpp. Är det värt det?

– Absolut. Det är ett otroligt attraktivt läge för bostäder. Man pratar om att det blir nya utsläpp av att transportera bort all förorenad jord, men det behövs inte. Man kan sanera på plats.

Banverket får använda växtgiftet roundup vid rälsen enligt ett beslut från länsstyrelsen trots att Malmö stad inte vill att det ska användas. Ska ni överklaga?

– Det vet jag inte än. Men jag tycker att det är stenålder att använda roundup. Ansvarslöst. Offentlig verksamhet ska föregå med gott exempel. Alltid.

Hur mycket lyssnar politikerna på dig?

– Miljöfrågor är inne så de flesta är intresserade. Det känns roligt. Sen sitter en liten sur typ i mig och säger: var har ni varit i alla år när vi har stått och berättat. Det måste man tillåta sig.

Vilken makt har du?

– Ganska stor. Bara titeln miljödirektör säger ju något. Men det viktigaste av allt är att man vågar säga det man tycker.

Katarina Pelin

Aktuell som: Ny miljödirektör i Malmö stad.

Ålder: 47 år.

Lön: 54 000 kronor/månad.

Ansvarar för en budget på: 110 miljoner kronor.

Bor: På en gård vid Romeleklint.

Familj: Man, fyra barn i åldrarna 16 till 22, fyra hästar, fem hundar, sju katter, en kanin.

Bakgrund: Jurist, specialiserad på miljörätt, Agenda 21- och folkhälsosamordnare i Sjöbo, chef för miljöstrategier på Region Skåne, företagare med egen juristfirma, regeringsförordnande i Nationella hållbarhetsrådet och Nationalkommittén för Agenda 21, styrelseuppdrag i Sustainable Business HUB, Sweden clean tech incubator, Öresund Environment Academy, Vätgas Sverige och Biogas Syd.

Hobby: Musik, antikviteter, djur och familj.

Åker till jobbet med: Regionbuss.

Miljöinsats i vardagen: Bussåkningen, att huset har ytjordvärme och är byggt med miljövänliga material. Återanvändning.

Favoritfilm: ”Rebecca”, efter Daphne du Mauriers roman.

Senast lästa bok: Handlade om hur man motverkar revirtänkande.

Fler artiklar om Malmös nya makthavare
blog comments powered by Disqus

Författare: Jessica Ziegerer
Publicerad 1 september 2008 20.05
Uppdaterad 1 september 2008 20.05

Malmö
Bloggar
Läsarpulsen