MALMÖ. För en månad sedan avtäcktes en skylt över 100-årsminnet av
Amaltheadådet.
Skyltens text har skrivits av stadsantikvarien Anders Reisnert. Efternamnet
till den mest kände av attentatsmännen, Anton Nilsson stavade Anders
Reisnert med två ”s”. Fel, påpekade flera personer som var med vid
cermonien, Anton stavade sitt efternamn med ett ”s”.
Bland annat skrev han två böcker där han kallade sig ”Anton Nilson”. Och den
stavningen har exempelvis Nationalencyclopedien.
– Slarvigt av mig, sa Reisnert då.
Men ju mer Reisnert funderade desto underligare tyckte han att det var att en
svensk skulle heta ”Nilson”. Det var inte ovanligt att utvandrare till
Amerika brukade ta bort ena s:et i det nya landet.
– Men här hemma fanns det väl ingen som stavade sig ”Nilson” tänkte jag. Okej
att Anton bott i Sovjet, men ändå, säger Anders Reisnert, som ”med viss
bävan” började kolla i kyrkoböcker, rättegångsprotokoll och andra
handlingar.
I den halvmeter tjocka förundersökningen kring sprängningen står det
genomgående ”Anton Nilsson” med två s. Det gäller exempelvis det lönebesked
som trillade ur Anton Nilssons ficka när han skulle placera bomben och som
polisen hittade. ”Timlön för Anton Nilsson” står det.
När stadsfiskalen bad om hans personuppgifter inför ett förhör så uppger han
stavningen ”Nilsson”. Och när dödsdomen faller är det Nilsson med två ”s”
som ska avrättas och när han benådas är det också med två ”s”.
Men det tyngsta beviset hittade Anders Reisnert i Sveriges dödbok 1947–2006.
Denna bok innehåller data om alla som avlidit under dessa år. Uppgifterna
kommer ur olika offentliga register, först och främst kyrko- och
folkbokföringen.
I princip kan inte folkbokföringen stava fel. Det namn och den stavning som
står där är det officiella.
Anton Nilsson föds med två ”s” i Norra Sandby i Kristianstads län den 11
november 1887 och han dör med lika många ”s” på Siljansvägen 41 A i
Johanneshov i Stockholm den 16 augusti 1989.
Enligt namnlagen går det att ändra stavningen på sitt efternamn, men då måste
man först göra en ansökan hos Patent- och registreringsverket. Någon sådan
ansökan gjorde aldrig Anton Nilsson.
Men Amaltheamannen själv tog alltså bort det ena ”s”-et.
Vilket namn är då rätt att sätta på en minnesskylt?
– Eftersom detta är en minnesskylt över händelsen och inte över Anton Nilsson
tycker jag att den officiella stavningen ska gälla.
– Hade skylten bara handlat om honom hade man kanske fått tänka annorlunda,
säger Anders Reisnert.