BIRMINGHAM. Tio års närmast explosiv ökning av antalet anlagda bränder hade år
2000 börjat slicka regeringskansliet. Via inrikesdepartementet inrättades
organet Arson Control Forum, ACF, med representater för bland annat polis,
brandkår och försäkringsbolag. (Arson betyder anlagd brand).
ACF slog snabbt fast att landets brandkårer helt enkelt fungerade för dåligt,
inte tillräckligt enhetligt. Flera undergrupper bildades med syfte att:
Se över lagstiftningen – dels för att få fler misstänkta identifierade och
fällda, dels för att ge kommuner och polisen nya verktyg. Till exempel för
att kunna transportera bort övergivna fordon innan de eldades upp.
Forska. Söka mönster och samverkande faktorer bakom anlagda bränder. Ett
tydligt samband hittades snabbt: hög arbetslöshet eller vikande
samhällsekonomi gav fler anlagda bränder.
Värst runt, men inte precis i, de socialt mest belastade områdena.
– Mordbrännare brukar elda en till två kilometer hemifrån, säger Ian Rawlings
vid kampgruppen mot anlagda bränder i Birmingham.
Skapa nationell enighet genom en samlad strategi för arbetet. Handböcker och
utbildningsinsatser, bland annat ett särskilt diplom i brandutredning. En
nationell databas över bränder och orsaker byggdes upp.
Nya projekt och mer samverkan. Stimulera till samarbete mellan lokala
myndigheter och byråer, polis och brandkår. Och kanske främst avsätta pengar
till särskilda projekt.
– Finansieringen från Arson Control Forum var avgörande för att vårt arbete
skulle komma igång, säger Ian Rawlings vid Birminghams särskilda arbetsgrupp
mot anlagda bränder.
Han och kollegan Phil Butler (polis) har arbetat med allt från
utbildningsinsatser till raggning av sponsorer.
Enligt den egna redovisningen till regeringen kanaliserade Arson Control Forum
omkring 125 miljoner kronor till olika projekt, särskilt de olika
arbetsgrupperna i landet.