Idag är Kockums gamla torrdocka ett bostadsområde för ruvande fiskmåsar. 1857,
när den byggdes, utgjorde den grunden i Frans Henrik Kockums blivande
varvsimperium i Malmö.
1986 gick fartygsproduktionen i graven. Sedan 2005 ägs det 190 000
kvadratmeterstora området av Peab. Nu ska navet i Malmös gamla
varvsindustri omvandlas till ett modernt hamnkvarter med plats för 1 500
bostäder, kontor med 5 000 arbetsplatser, affärer, restauranger, förskolor,
grundskola, offentliga rum och spårbunden kollektivtrafik.
Varvsstaden, som den nya stadsdelen döpts till, ska vara fullt utbyggd 2030.
– Varvsstaden ska länka ihop Västra hamnen med Malmö city, säger Karin
Månsson, projektledare på Peab.
Området är stort som halva Pildammsparken och är än idag ett industriområde. I
de gamla varvshallarna produceras järnvägsvagnar och vindkraftstorn. Men
2013 ska lokalerna vara tomma.
– Läget är klockrent, det kan inte bli bättre, säger projektledaren.
Traverskranar i ljusblå betong. Röda tegelbyggnader med valvbågade portar och
stora fönster. Mycket asfalt. Kommunens antikvarier vill bevara den ruffiga
industriprägeln som vilar över området. Det vill Peab också, så mycket det
nu går.
– Kockums har behandlat byggnaderna rationellt och anpassat dem helt efter
produktionen. Man har klippt byggnader mitt itu och byggt till lite som det
har passat. Det är ett signum för hela området som jag vill spinna vidare
på. Byggnaderna ska få tåla att utvecklas och bearbetas, säger Karin Månsson.
Ett exempel är den väldiga varvshallen i Kockumsområdets hjärta.
– Den vill vi spara och fylla med innehåll. Det är en helt crazy idé, men vi
vill testa den. Det skulle kunna bli så fräckt. Vi tänker att det kan bli
ett stort offentligt rum, men också med hållplats för spårbunden trafik,
säger hon.
Torrdockan, där allt började en gång i tiden, bevaras men hamnar i ett helt
nytt sammanhang.
– Vi vill göra det till Västra hamnens Lilla torg med restauranger och
uteserveringar, säger Karin Månsson.
En välfylld plånbok är en förutsättning för att kunna bo här.
– Det blir jättedyrt att utveckla området, så det blir inte billigt att bo
här. Men även om inte alla kan bo här, ska alla känna sig välkomna, säger
projektledaren.
Områdets stora varvsbassäng kan ställa till problem.
– Det är ett unikt stadsvattenrum, men också en barriär. Vill vi ha en bro
över varvsbassängen som kopplar upp hela Västra hamnen med centrum. Annars
blir detta bara en sovstad. Men Cerealia [tidigare Nordmills], med Nordens
största kvarn, har fartyg som måste in i bassängen. Då blir det svårt med
broar. Det är en stor och tung fråga som vi inte ser en självklar lösning
på, säger Karin Månsson.