MALMÖ. Att bryta mot fyrverkeriförbudet på allmän plats, bortsett från 18–02
på nyårsafton, straffas med böter.
Men frågan är om förbudet håller för en rättslig prövning. Det saknas datum
för när förbudet ska träda ikraft och det måste anges, enligt lagen om
kungörande av lagar och andra författningar: ”Av författning
skall framgå när den träder ikraft.”
– Vi har gjort kungörelseförfarandet enligt lag, säger kommunjurist Jan
Hoffnell.
Han hänvisar till förordningen
om bemyndigande för kommuner att meddela lokala föreskrifter enligt
ordningslagen och beskriver hur beslutet att lägga till förbudet i Malmö
stads lokala ordningsstadga har annonserats på kommunens anslagstavla, i
dagstidningar och i länsstyrelsens författningssamling.
– Därefter träder ändringen ikraft. Det är den tolkning vi har gjort, säger
Jan Hoffnell.
Han påpekar att avsaknaden av ett sådant ikraftträdandedatum inte bör medföra
att förbudet inte ska anses ha trätt ikraft eller att förbudet inte ska
gälla.
Professor Joakim Nergelius är inte lika övertygad.
– Kungörelselagen är tydlig: man måste ange ett datum, säger han.
Men han säger att det inte är givet vilket lagrum som ska gälla:
kungörelselagen med datumkrav eller förordningen som Malmö stad lutar sig
mot.
– Rättsligt är det inte alldeles glasklart. Detta är nog något som skulle
kunna lämpa sig för en rättslig prövning.
Den som bötfälls för brott mot fyrverkeriförbudet kan påpeka att det saknas
datum för ikraftträdande och hävda att förbudet inte är giltigt. Då får
domstolen avgöra saken.