Hyllievång. Järnåldershuset tog bara två dagar att hitta. Men arkeologerna
rycker på axlarna. De vill åt något annat. Jakten på yngre stenåldern vid
Hyllie vattentorn har pågått under hösten.
Det blir sista området som undersöks vid Hyllievång. När Citytunneln är klar
är Hyllievång ett av de största utgrävningsområdena i världen.
Matjorden har schaktats bort och undertill blottar sig dåtiden. Stolphålen som
markerats med röda trädgårdspinnar kommer från ett järnåldershus. Det är en
gårdslänga där människor har bott och eventuellt också haft djur. Intill
ligger en eldstad.
– Vi hittade den norra väggen redan i förundersökningen, därför tog det inte
så lång tid att leta upp hela huset. Det är alltid roligt när man ser att
det hänger ihop, säger arkeologen Joakim Frejd och pekar ut exakt var
väggarna har stått.
Här på den gamla åkern söder om vattentornet vid Östra Bunkeflovägen har det
vistats människor sedan inlandsisen smälte. Nu ska här byggas nya bostäder
och kontor och när en förundersökning rapporterade om historiska fynd
beslöts om en utgrävning.
Att arkeologerna skulle hitta sammanlagt fem järnåldershus förvånade dem inte.
I området har det grävts mycket de senaste åren i samband med bygget av
Citytunneln och den nya stadsdelen Hyllievång. Tidsepoken 1000 år före
Kristus och 500 år efteråt har varit väl representerad.
Då låg här flera långa, smala hus på rad. Bebyggelsen flyttade runt i
Hyllieområdet ända fram till medeltiden då de historiskt kända byarna
grundades. Landskapet var kuperat och strax österut fanns en våtmark. Marken
brukades och man odlade ungefär samma grödor som i dag och hade kor, grisar,
får, getter och höns.
– Här har varit flera hus som har byggts vid olika tillfällen. Man använder
ett tills det slits ner eller brinner upp, sedan bygger man nytt strax
intill, säger Joakim Frejd.
Längs med fägatorna fanns låga växter och träd som till exempel ek, hassel,
hagtorn och slånbär. De skånska pilevallarna kom långt senare.
– Det fanns inte heller vägar i den bemärkelsen som vi har i
dag. De började anläggas i mindre omfattning under medeltiden, säger Per
Sarnäs, enhetschef på Malmö Kulturmiljö.
Grävskopan fortsätter att köra bort jord. Projektchefen Claes Hadevik går fram
och skrapar i jorden med en renshacka.
– Jag hoppas på keramik från yngre stenåldern. Vi talar om keramik från 4 000
år före Kristus, säger han.
Några lämningar från den tiden har man hittat, rester av brunnar och grävda
gropar:
– Men fynden är ännu inte analyserade. Ett fynd av ett hus skulle betecknas
som en fullträff. Det finns ytterst få lämningar i hela Skandinavien från
den tiden, säger Claes Hadevik.
Så tydliga husrester som järnåldersfynden hittar de förmodligen inte. Men i
förundersökningen har de funnit stolphål även från den här tiden. Det syns
på antalet hål. Under järnåldern har husen dubbla rader med inre takpelare.
Under stenåldern hade de endast en rad med stolpar i mitten.
Dessutom har det dykt upp keramikfynd från stenåldern, så kallad
trattbägarkeramik (kärl med trattformade mynningar) och rester av
flintredskap, förkolnade sädeskorn och djurben.
Det är ytterligare pusselbitar som kan läggas till historieskrivningen om hur
människor levde på yngre stenåldern. Arkeologerna vill veta hur de rörde sig
i landskapet, var de bodde, vilka rituella mönster de hade och hur de
använde våtmarken.
Utgrävningarna avslutades nyligen. En del fynd sparas:
– Men det viktigaste är dokumentationen. Vi håller på att lägga ett stort
pussel över var folk har bott i Malmö under årtusendena, säger Claes
Hadevik.
Efter Hyllievång hoppas arkeologerna få fortsätta gräva vid Svågertorp. Där
har de hittat rester av stenåldersgravar och en storstensgrav.