MALMÖ. – Det fanns en präst från Barsebäck som på 1700-talet skrev så vackert. Det är rena lyckan att hitta någon sådan, säger Lennart Magnusson, ordförande i Malmö släktforskarförening och aktiv släktforskare sedan fyra år.
De gamla kyrkobokssidorna är numera digitaliserade och finns på mikrofilm och på nätet, vilket ökar tillgängligheten. I spalterna står olika förkortningar som kan tala om i fall personen exempelvis var dräng eller piga och hur väl denne kunde sin katekes. Prästen kunde också anteckna sinnessjukdom, oäkta barn och analfabetism. De gamla husförhörslängderna, som började upprättas under tidigt 1800-tal, innehåller exempel på det senare. Men hur börja?
– Det första jag säger är: Gå en nybörjarkurs! Det är många som gör så mycket fel, säger Gert-Ove Ohlin, medlem i föreningen sedan sex år.
Vännen Lennart Magnusson inflikar att man bör fråga ut äldre släktingar medan de är i livet, och ta vara på gamla foton och dokument. Många börjar släktforska när de går i pension, då gamla släktingar som kan berätta om släkthistorien sedan länge är döda. Medelåldern bland släktforskarna är hög.
– Tyvärr, som du ser runtomkring, så jagar vi yngre. Det tar tid att släktforska och många prioriterar annat, säger Lennart Magnusson och tittar ut över de äldre damerna och herrarna från föreningen.
Släktforskning är också en kostsam hobby. Det finns tre olika arkiv på nätet där man kan söka information, och dessa abonnerar man på. Ibland stöter släktforskarna också på hinder i sökandet. De skånska entusiasterna kan ha svårt att hitta information om tidigare generationer innan 1658, då bland annat Skåne blev en del av Sverige.
– Forskarna är oense om vem som brände arkiven, svenskarna eller danskarna. I ett visst läge kommer man inte längre. Då kan man forska mer om personerna istället. Vad har hänt på den gården egentligen? berättar Gert-Ove Ohlin.
Själv började han släktforska för att ta reda på vem hans morfar var och vad han hette. Modern var återhållsam med detaljerna, förr i tiden skulle man inte prata om de bortgångna. Lennart Magnusson har skapat släktböcker med bilder och fakta om förfäderna åt sina barn.
Bengt Carlsson och Christer Wahlqvist sitter i Stadsarkivets forskarsal och hjälps åt i sökandet efter sina förfäder.
– Man kommer in i en helt annan värld. Det är ett spännande detektivarbete, säger Christer Wahlqvist.
– Det är oändligt. Jag har redan 3 200 personer att hålla reda på, berättar Bengt Carlsson, som hittat en släktgren i svenska Pommern (delar av norra Tyskland och Rügen) som motbevisade en teori om rötter i Frankrike.
Christer Wahlqvists släkting Santesson var med och byggde Göta kanal och var en märklig person.
– De fattiga hade många barn för att få försörjning. Men Santesson hade tjugo barn med samma fru för att visa att han var rik.
– Då har du många grenar att kolla, konstaterar Bengt Carlsson.
– Det är tur att man är pensionär, säger Christer Wahlqvist och skrattar.