I början av januari i år söker en 67-årig kvinna vård på akuten i Lund. Hon
upplever smärtor i ena handen. Några dagar tidigare har hon skurit sig på en
kniv när hon lagade mat. Under den senaste natten har hon kräkts, haft
diarré och trillat omkull och skadat en handled. På akuten blir hon inlagd
på ett isoleringsrum utan övervakning, misstankar finns om att hon har
vinterkräksjuka.
Kvinnans smärtor i handen tilltar snabbt men det dröjer nio timmar innan hon
kommer till vårdavdelning och tolv timmar innan hon slutligen får
intensivvård för blodförgiftning. Då har kvinnans tillstånd kraftigt
försämrats och hon avlider på natten efter ett hjärtstillestånd.
Några dagar senare inkommer en 61-årig man, med en inflammatorisk sjukdom i
ryggraden, till akuten i Malmö. Mannen har haft urinvägsbesvär och feber
under fyra dagar. Fyra timmar efter att han inkommit till sjukhuset får han
diagnosen blodförgiftning. Men i brist på ledig vårdplats blir mannen
liggandes kvar på akutmottagningen utan övervakning. Tre timmar senare
hittar hans anhöriga honom avliden i sängen.
Båda händelserna anmäldes till Socialstyrelsen, enligt Lex Maria, som nu har
fattat beslut i ärendet och konstaterar att platsbrist varit en bidragande
orsak till att behandling och diagnos dröjde.
– Djupt tragiskt, kommenterar Eva Ranklev Twetman, chefsläkare på Sus,
händelserna.
Om den 61-åriga mannen skriver Socialstyrelsen att ”den huvudsakliga orsaken
till den tragiska händelseutvecklingen är den brist på vårdplatser som sedan
mycket lång tid föreligger vid sjukhuset”.
I fallet med den 67-åriga kvinnan nämns fler orsaker som felbedömning,
oklarhet kring vem som hade ansvar för kvinnan, kommunikationsbrister mellan
berörda läkare och anhöriga och platsbrist på intensivvårdsavdelningen.
Eva Ranklev Twetman har inte tagit del av Socialstyrelsens beslut när
Sydsvenskan kontaktar henne på tisdagseftermiddagen men hon känner till de
två ärendena väl.
– I båda fallen bidrog det att vi inte hade adekvata platser för de behov som
fanns. I Malmöfallet var det en primär sak men i Lundafallet handlade det
framförallt om en fördröjning på grund av brist på kunskap, säger Eva
Ranklev Twetman.
Senast den 30 september i år ska Sus ha inkommit med en åtgärdsplan till
Socialstyrelsen. Den ska förhindra att liknande händelser inträffar på nytt.
Eva Ranklev Twetman nämner att en del åtgärder redan är vidtagna, som
exempelvis nya rutiner för diagnos av blodförgiftning. Sjukhuset arbetar
hela tiden med att få bukt med platsbristen, enligt Eva Ranklev Twetman.
– Men det är en oerhört komplex fråga som ingår i en hel kedja med åtgärder.
Sydsvenskan har vid flera tillfällen rapporterat om problemet med att få
vårdplatserna att räcka till vid Skånes sjukhus. Vid ett möte i mitten av
juni beslutade Region Skånes politiker att regiondirektören Sören Olofsson
och sjukhuschefen Bent Christensen omedelbart ska utreda hur situationen kan
stabiliseras. Resultatet av deras utredning ska vara färdig i augusti.